Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riket, som upptog tiden, medan Gustaf Adolf afslutade
det danska kriget, är emellertid det första bladet
i detta ryska krigs historia.
En stor beskickning skulle just afgå från Nowgorod
för att hos konung Carl utbedja sig en af hans söner
till czar, då De la Gardie erhöll underrättelse om
den gamle konungens död. Han insåg genast faran af
att i förtid yppa denna nyhet, då derigenom allt hvad
som dittills vunnits kunde ramla öfver ända och saken
utveckla sig så, att ingendera af den döde konungens
söner kunde komma i åtanke. Endera af Carls söner
skulle begäras, och numera kunde det icke blifva
fråga om Gustaf Adolf, såsom den der var Sveriges
konung. En svensk till konung ville de hafva, men
icke den svenske konungen – det förklarade Nowgorods
ständer. Till en början, så länge Carl lefde, hade
den allmänna meningen företrädesvis fäst sig vid
den äldste af hans söner, som väl ock, om han hade
öfverkommit under faderns lifstid, blifvit hyllad
som czar. Men derför att denne nu var Sveriges
konung, måste De la Gardie gå till väga med så stor
försigtighet.
Han iakttog till följd deraf tystnad om det timade
dödsfallet och låtsade om ingenting, utan lät
beskickningen i god ro draga åstad. Han drog tillika
försorg om, att sändebuden icke skulle få kännedom
om den skedda tronförändringen, medan de drogo genom
Finland, der kungsringningen försiggick i kyrkorna
med anledning af Carls död. När under tiden sinnena
hunnit beredas och dödsfallet för öfrigt icke längre
kunde hemlighållas, hemstälde De la Gardie till
Nowgorods innevånare att anhålla om Carls yngre son
till czar. Det gick också efter hans vilja, bref i
denna anda afgingo till den nye svenske konungen,
och nya maktbref sändes till den i Sverige befintliga
beskickningen.
Under loppet af året 1612 var det emellertid omöjligt
i anseende till det pågående kriget med Danmark,
som det året hotade att blifva farligare än någonsin,
att på något afgörande sätt från svensk sida ingripa
i den ryska frågan. Gustaf Adolf tänkte att sjelf
blifva Rysslands czar. Det framgår af meddelanden,
som gjordes hertig Johan i slutet af Maj 1612. »Han
hade med enkedrottningens och riksrådens samtycke
beslutat, att, om de Nowgorodske ville hylla honom
och förena sig med Sverige, så skulle han mottaga
dem.» Med afseende på sin broder yttrar konungen i
samma meddelande till hertig Johan, hvilket skulle
göras af Henrik Horn, »att, om det ock vore utsigt
för Carl Filip att blifva vald till storfurste, så
borde dervid tagas i betraktande, att enkedrottningen
icke ville släppa honom ifrån sig, och icke heller
vore hans kärlighet ännu kommen till den ålder, att
han någonting sjelf kunde drifva, utan måste ännu
några år af andra blifva regerad.» Rörande dessa
saker ville konungen höra hertigens tanke, om han
tillstyrkte honom att sjelf taga emot regeringen öfver
»det Nowgårdske herrskapet». Ännu i December 1612,
medan fredsunderhandlingarna med Danmark pågingo,
skrifver Gustaf Adolf till Jakob De la Gardie, att
denne skulle utforska ryssarnes afsigter, om något
kunde genom underhandlingar vinnas med dem, och om
de ännu skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
