- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
72

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolfs giftermål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tala, Hon hade utan tvifvel blifvit en värdig
drottning åt Gustaf Adolf; men hon blef just vid den
tiden förlofvad med kurfursten Fredrik af Pfalz.

Det var det svenska sändebudet vid de protestantiska
hofven i Tyskland, Birkholt, som först framkom med
förslaget till Gustaf Adolf att kasta sina blickar
på den Brandenburgska furstinnan. Hon hette Maria
Eleonora
och var allmänt omtalad för en ovanlig
skönhet. Det kurfurstliga hofvet önskade å sin sida
en närmare förbindelse med det svenska i anseende
till hertigdömet Ost-Preussen, som kurfursten egde
i förläning af konungen i Polen och angående hvilket
misshälligheter uppstått. Birkholt, som gång på gång
skref om den sköna prinsessan och »huru lyckligt det
land skulle vara, hvars moder hon en gång blefve»
– ord som yttrats till honom derute – erhöll af
Gustaf Adolf en bestämd befallning att icke yrka
på detta giftermål. På lika sätt berättades om
den unge svenske konungen vid hofvet i Berlin, och
Maria Eleonora bryddes af sin fader för den svenske
friaren. Fadern egnade ofta en skål åt konungan af
Sverige och hans blifvande drottning, och hade sin
lust att se, huru rodnaden dervid tändes på dotterns
kinder. Men icke förty, så svalnade hans egen ifver
för detta giftermålsförslag i samma mån som saken
rörande konungen i Polen och Ost-Preussen redde sig.

Huru mycket det talades om Maria Eleonoras skönhet
och behag, väcktes till slut begäret hos Gustaf
Adolf att sjelf se henne, och så företog han den
hemlighetsfulla sjöresan från Kalmar. Det är allt för
sannolikt, att han då varit i Berlin och okänd för
alla skaffat sig tillfälle att få se den så mycket
omtalade furstinnan. Här hemma var det endast några
få, och bland dem Axel Oxenstierna, som visste af
konungens resa. Det hette, att han seglat omkring på
Östersjön för att pröfva några nya örlogsfartyg. Efter
återkomsten började konungen sjelf med allvar bedrifva
underhandlingarna i detta ärende.

Gustaf Horn utsändes om sommaren 1619 med bref till
både kurfursten och kurfurstinnan samt befallning
att samtalsvis låta förstå, att konungen ämnade göra
en resa till Tyskland for att personligen försäkra
sig om några af dess furstars vänskap, och att
han dervid först ämnade besöka den brandenburgske
kurfursten. Gustaf Horn skulle noga gifva akt på,
om man åstundade detta besök; likaledes skulle han,
om något samtal med kurfurstens herrar förefölle
rörande giftermålsförslaget, säga, att han önskade en
sådan förbindelse. Men i Berlin mötte ett hinder af
ny art. Kurfursten, som öfvergått till den reformerta
bekännelsen, ville icke gerna gifva sin dotters hand
åt en luthersk konung. Likväl var detta hinder af
mindre betydelse, ty kurfursten var sjuklig, och
kurfurstinnan, som var ett kraftfullt fruntimmer,
dref saken igenom efter Gustaf Adolfs önskan.

Denne begaf sig till och med på sommaren till Kalmar
– der och på Öland vistades han från den 9 till den
23 Augusti – för att hemta sin brud, och rummen på
Stockholms slott uppfejades,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free