162 (Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf och adeln - Gustaf Adolfs samtida bland adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtidiga inrättningar i Sverige. Genom riddarhusordningen fick adeln
en föreningspunkt och en fast inre ordning. Man skulle vara frestad
att tro, med tanken fästad på de första åren af Gustaf Adolfs regering,
att till följd häraf förhållandet mellan adeln och denne konung skulle
fortfarande hafva utvecklat sig i samma rigtning, men slutet bildar här
en fullkomlig motsats till början. Adeln följde till slut Gustaf Adolf
och tog befallning af honom, som om han varit enväldig konung, och
sjelfva rådsherrarne sågo sig en och annan gång förbigångna i vigtiga
frågor, såsom då han anförtrodde sin svåger öfverstyrelsen och förvaltningen
af alla kammarärenden.

Liksom konungen sjelf, så voro ock alla de, som omgåfvo honom,
en föresyn i fosterlandskärlek, i sjelfuppoffring, i tapperhet, sedlighet
och gudsfruktan. Sällan, om någonsin, har en konung lemnat efter
sig en krets af så lysande namn som Gustaf Adolf. Den ene band
den andre, alla ville göra sig dugliga till fosterlandets tjenst, och från
konungen och adeln spred sig en anda af storsinthet, kraft och begär
att medverka i de storverk, som förehades, så att man väl kan tycka,
att Gustaf Adolfs dag var rätt en solskensdag för hela Sveriges folk.

Vi vilja nu något närmare öfverblicka de förnämsta medlemmarne
af de adelsslägter, hvilka tillhöra Gustaf
Adolfs tid.

Gustaf Adolfs samtida bland adeln.

Stureslägten utgick på mansidan med bröderna Svante och Clas
Mauritzson år 1616[1]. Den förres dotter Anna Margareta var den
sista af slägten. Hon var gift med Axel Oxenstiernas son Johan och
dog i Osnabrück 1646, men hemfördes till Sverige och begrofs i
Sturegrafven i Upsala. Namnet egde ännu klang, och de siste grefvarne
åtnjöto högt anseende, ehuru de icke trädde till höga embeten och
utöfvade något nämnvärdt inflytande på landets öden. Glansen af

[1] De voro sonsöner af den på Upsala slott mördade gamle grefve Svante
och »gref Märta».

De siste Sturarne:

Svante Sture, f. 1517 † 1567

riksråd 1544, Lagman i Småland 1560, riksmarsk 1561, grefve till Stegeholm och
Vestervik, friherre till Hörningsholm 1561, herre till Eksjö, Gäddeholm, Tullgarn
och Penningby.

(Märta Leijohufvud, f. 1520 † 1583) τ———————————————————^———————————————————τ
Nils f. 1543 † 1567	Sten f. 1544 † 1565	Erik f. 1546 † 1567	Mauritz f. 1552 † 1592 (Anna Horn d. till Clas Christersson)	Carl f. 1555 † 1598
		τ———————————^———————————τ
	Svante f. 1587 † 1616 hertig Johans furstl. råd och kansler (Ebba Leijonhufvud f. 1595 † 1554)			Clas † 1616
		τ———^———τ
		Anna Margareta f. 1614 † 1646 (Johan Oxenstierna, grefve till Södermöre).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/4/0166.html

		Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf / 162 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|