Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfallen byggnad söder om domkyrkan. Nu lät
Gustaf Adolf uppföra ett nytt, präktigt hus invid
erkebiskopsgården, som efter honom fick namn af den
gustavianska akademien (Gustavianum), hvaremot
det förra kallades den karolinska efter Carl IX. –
Han grundlade ock det akademiska biblioteket genom
att förära universitetet sin egen boksamling,
skänkte det äfven sitt eget boktryckeri och anslog
femtio tunnor spanmål af kronouppbörden till dess
vidmakthållande[1]. Äfven en bokhandel upprättades,
enligt konungens bref till professorerna, att
en skicklig bokhandlare skulle inkallas från
Tyskland. Ericus Petri Stabyensis fick privilegier
på att vara bokhandlare i Upsala, fritogs från
alla kronoutlagor och all borgerlig tunga, fick
tullfritt införa »allehanda böcker» samt besöka alla
frimarknader i Sverige för att lättare kunna afsätta
sina böcker.
Det är naturligt, att, då en sådan ande lifvade
konungen, skulle den äfven sprida sig till hans
omgifning och derifrån i allt vidare kretsar
genom folket. Redan tvänne år förr än Gustaf Adolf
skänkte sina arfvegods, hade Johan Skytte anslagit
för evärdeliga tider lön för en professor. Denna
profession har blifvit efter sin stiftare kallad den
Skytteanska. Under denne professors särskilda uppsigt
stodo tvänne adeliga stipendiater, till hvilkas
underhåll Carl Carlsson Gyllenhielm skänkt medel. Båda
dessa herrar underhöllo äfven skolor på sina gods
– Strömsrum och Sundbyholm. Biskopen i Strengnäs,
Laurentius Paulinus Gothus, testamenterade räntan af
tvänne hemman och 1,500 riksdaler i penningar till lön
åt en professor i teologi och språken vid Strengnäs
gymnasium, och enkedrottning Christina skänkte till
samma gymnasium 10,000 daler, hvaraf räntan skulle
användas till fattiga studerande.
Sådana gymnasier voro underordnade läroverk, hvilka
upprättades i stiftsstäderna. Namnet är ursprungligen
grekiskt och betecknar ett rum för kroppsöfningar,
men har, emedan äfven lärda öfningar der förehades,
öfvergått till betydelsen af ett högre läroverk. Det
är Gustaf Adolf som först ordnat och stadgat dessa
stiftsskolor. Under hans tid inrättades sådana
utom i Strengnäs, der han skänkte biskop Kort
Rogges gamla hus till gymnasiihus, äfven i Vesterås
och Linköping. I Vesterås var det den ofvannämnde
Johan Rudbeck, hvilken såsom biskop i väsentlig mån
medverkade till gymnasiets ordnande. Han tillträdde
detta stift 1619, och på hans förnyade böner hos
konungen upprättades 1623 detta läroverk med sex
lektorer. Linköpings gymnasium inrättades 1628,
likaledes med sex lektorer. I Finland inrättades
tvänne sådana läroverk, i Viborg 1618 och i Åbo 1628,
hvilket sistnämnda tolf år efteråt förvandlades till
universitet.
Besinnar man, under hvilken tid det var, som allt
detta utfördes, måste man beundra ej blott att sådant
kunde ske, då krigen och de ofantliga kostnaderna
för dem, och för åstadkommande af Elfsborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
