Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I Augsburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Augsburg.
Gustaf lät den baierska hären ostörd återtåga. Endast under loppet af den 6 April hann en del af det
svenska rytteriet bairarnes sista eftertrupper samt tog ett par hundra fångar. Men så fort de sista
rytteriafdelningarna kommit öfver floden dagen derpå, anträddes tåget åt ett helt annat håll, nemligen till den stad, der den lutherska bekännelsen hundra år förut – 1530 – öfverlemnades till kejsar Carl V. Det var Augsburg, hvarför ock denna bekännelse blifvit kallad den augsburgska.
Den omständigheten, att konungen redan samma dag, den 7 April, började sitt tåg mot Augsburg, visar,
att planen dertill redan var uppgjord. Orsakerna, som bestämde honom dertill, voro dels, ur krigisk
synpunkt, såsom synes af ett hans bref till Axel Oxenstierna, att vinna en fast stödjepunkt i dessa
trakter, men dels äfven, ur religiös synpunkt, att återställa den evangeliska bekännelsen i en stad,
som varit vittne till en så vigtig tilldragelse i reformationens historia. Redan den 8:de stod han
framför stadens portar, omgifvande den med sin här på tvänne sidor. Sjelf hade han följt östra stranden af Lech, under det att Lennart Torstensson med artilleriet gått utmed vestra stranden.
Staden som låg på vestra stranden af Lech, i vinkeln mellan denna flod och dess biflod Wertach, var väl befästad och genom handel och konstflit utmärkt som en af Tysklands förnämsta städer. Det var en fri riksstad, men genom katolikernes framgång hade dess protestantiska innevånare under de näst föregående åren lidit mycket. Nu voro deras kyrkor tillslutna, baiersk besättning låg i staden och magistraten utgjordes af katoliker.
Gustaf Adolf lät slå tvänne broar öfver Lech, en norr och en söder om staden samt började uppkasta löpgrafvar. En trumpetare framskickades med en skrifvelse, hvari staden uppmanades att gifva sig. Den baierske befälhafvaren gaf ett stolt svar, men i sjelfva verket fruktade både han och katolikerne i staden det protestantiska borgerskapet, som var katolikerne till antal öfverlägset. Efter flera med rådet och det lutherska borgerskapet vexlade skrifvelser, och sedan befälhafvaren fått säkra underrättelser om olyckan vid Rain, dagtingade han efter tvänne dagar, den 10 April. Han fick med sitt folk fritt aftåg till Ingolstadt.
Men ännu fortfore underhandlingarna med den katolska magistraten, innan denna gaf vika för
protestanterna, och först då öppnades stadens portar för svenskarne. Den 14 April bestämdes för det
högtidliga intåget. Konungen var dervid omgifven af Fredrik af Pfaltz jemte flere tyska furstar och sina högre officerare. Tåget gick till S:t Annas kyrka, der konungens hofpredikant Jakob Fabricius predikade öfver 12 psalmen 6 versen. Han talade om det obilliga och okristliga att vilja tvinga någon från sin tro och framstälde, huru stridande mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0397.html
