Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Baiern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken han höll det ej talrika manskap, som fick inkomma i staden; oförliknelig var ock hans öppna, glada vänlighet och det otvungna nedlåtande, som han visade i umgänge och tal med invånarne; han åhörde med vördnad i katolska kyrkorna gudstjensten; han uppförde sig öfver allt, som hade han varit hemma midt i bland de sina, hörde gerna sinnrika, om ock bitande svar, hvilka han med vänligt skämt upptog, och hade sitt nöje af att till fots gå i trängseln af folk och barn, bland hvilka han vanligen utkastade penningar.» Den undergifvenhet, för att icke säga tillgifvenhet, som konungen fann hos folket, bevekte honom att efterskänka en fjerdedel af brandskatten.
Men under allt detta var konungen ifrigt sysselsatt med fullföljandet af sina planer, och bref mottogos och skrefvos, allt efter de olika underrättelser, som ingingo. Han väntade hvarje dag att få se kejsarens nybildade här förena sig med den baierska och öfver Regensburg inbryta i Baiern. Det skedde icke, och konungen tog då för gifvet, att det gälde Sachsen. Den opålitlige Johan Georg kände han allt för väl, men ville dock skynda till hans undsättning, hvarom han äfven tillskref honom. Detta inträffade emellertid icke heller, och Gustaf Adolf vände sig åt ett helt annat håll.
Underrättelser inlupo nemligen om ett uppror af bönderna i vestra Schwaben. De hade öfverfallit
de svenska besättningarna i ett par små städer och belägrade nu Biberach. Den 15 Maj bröt derför Gustaf Adolf upp från München med 15,000 man uthvilade trupper, »som förfriskat sig och gjort sig goda dagar». En lika styrka qvarlemnades under Johan Banér till Baierns försvar. »Och efter konungen skulle Augsburg förbi» – skrifver Grubbe – »så blef han der i pingstdagarne.»
Äfven då synas festligheter blifvit anstälda i denna stad till konungens ära. Han vistades der från den 18 till den 23 Maj, och utan tvifvel var det under någon af dessa dagar, som den bal anstäldes, der han genom ledigheten och behaget i sitt umgänge och tal tillvann sig allas hjertan och synnerligen förtjuste fruntimren. En skön Augsburgerfröken skall vid detta tillfälle hafva förärat honom en dyrbar krage, som ännu i dag förvaras på Drottningholm.
Från Augsburg begaf sig konungen till Memmingen, dit hären begifvit sig förut och der han blef emottagen med stor fröjd af det lutherska borgerskapet, Af ett bref, som konungen skref till Oxenstierna samma dag han lemnade Augsburg, ser man, huru han tänkte sig den närmaste fortgången af kriget i södra Tyskland. Han ville här upprätta en stor här. – »Vi hoppas på kort tid utur Schweitz» – heter det – »kunna värfva 10,000 man, dertill hafva vi de würtembergska 4,000 och
hertigens af Rohan folk oss till handa. Vi hoppas således vid Schweitz och deromkring inom kort kunna upprätta en ansenlig här.»
Hertigen af Rohan stod med 6,000 man franska trupper i södra Schweitz och hade erbjudit sig att hindra spaniorerne att från Milano i Italien tränga norrut. Med den stora svenska hären i Schwaben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
