Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fortsättning och afslutandet af Trettioåriga kriget - Regeringens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringens ordnande.
II
såsom rikets föreståndare den ifrågavarande regeringsordningen till
fäderneslandets bästa lämpa och i verket ställa, tills densamma hunne af
samtliga ständer bekräftas och utgå.
Tvänne riksråd utsändes om våren 1633 till Tyskland för att
tillsammans med rikskansleren öfverlägga om det slutliga affattandet af
regeringsformen, och först året derpå blef den af ständerna antagen.
Det skedde den 29 Juli 1634.
Oaktadt namnet: regeringsform får den emellertid icke betraktas
såsom en regeringsform i våra dagars mening. Regeringsformen af
1634 är en ordning för regeringens förvaltning. Enligt densamma föres
regeringen under konungen i hans frånvaro, sjukdom eller omyndiga
år af de fem höga embeten med rådet och kollegierna. Riksdrotsen
skulle vara president i Svea hofrätt, hvarest fyra af riksens råd och sex
af ridderskapet samt sex andra lärde och skicklige män skulle vara
bisittare.
Utom Svea hofrätt funnos trenne sådana, nemligen hofrätten i Åbo
för Finland, som inrättades 1623, hofrätten i Dorpt för de nyeröfrade
landskapen på andra sidan Östersjön och hofrätten i Jönköping för
Götaland. Äfven i dessa skulle ett riksråd vara president och bisittarne
utgöras af sex adelsmän och sex ofrälse män.
Riksmarsken var president i krigskollegium, som hade till bisittare
tvänne riksens råd, hvilka varit eller voro i krigstjenst samt fyra
officerare och fältmarskalken, rikstygmästaren och generalvaktmästaren.
Riksamiralen presiderade i amiralitetskollegium och hade der till bisittare
tvänne riksens råd och helst sådana, som tjent till sjös, vidare fyra
vice-amiraler eller de äldste och förståndigaste skeppskaptener, ibland
hvilka den s. k. Holm-amiralen, befälhafvaren på Skeppsholmen i
Stockholm. I kansliet presiderade rikskansleren och riksskattmästaren i
räkningekammaren. Äfven i dessa båda voro ledamöter af riksrådet
bisittare.
Alla dessa kollegier skulle ständigt sitta i Stockholm, för så vidt
som icke pest eller annan olycka nödgade konungen att för någon tid
flytta till annan ort.
Landtregeringen fördelades i tjugutre höfdingedömen, i spetsen för
hvilka stodo lika många lands höfdingar; staden Stockholm utgjorde ett
öfverståthållardöme. I gränsländerna kunde öfver-landshöfdingar eller
general-guvernörer förordnas; de skulle liksom öfverståthållaren i
Stockholm vara utaf riksens råd. Desse generalguvernörer kunde, om
konungen gaf särskild fullmakt dertill, bjuda öfver kronans slott och fästen.
För öfrigt fick en landshöfding icke utan konungens särskilda fullmakt
befatta sig med krigshären eller hafva någon fästning i sin värjo, icke
heller vara lagman i samma lagsaga, der han var landshöfding.
Lagsagorna voro fjorton under hvar sin lagman. På rådstufvan i
städerna skulle en af konungen förordnad fogde presidera, och hvarken
landshöfding eller slottshöfvidsman der hafva något att göra. Krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
