Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksstyrelsen i allmänhet.
231
med denne oböjlige statsman, som var alltför mycket Göt och Finne.
Han skickade derför smidiga sändebud till Stockholm att inverka på
herrarne i regeringen och rådet för att göra dem mera villiga att
befordra Frankrikes fordringar, hvilka försök också ej saknade framgång.
Under tiden hade här hemma en viss liknöjdhet och slapphet efter
hand inträdt i förvaltningen. Adler Salvius, som 1634 blifvit hofkansler.
hade under våren 1635 blifvit utsänd till rikskanslern för att inhemta
hans yttrande angående förvaltningens ordnande, samt återkom mot
hösten med hvarjehanda föreskrifter i detta hänseende. Bestämda
gränser borde fastställas mellan regeringens, rådets och kollegiernas
verksamhet, så att rådet skulle sammanträda en eller två dagar i veckan,
för att fatta beslut i allmänhet, men regeringen hvarje dag för att
närmare bestämma, jemnka och bringa till verkställighet de fattade
besluten, samt kollegierna lemnas besked, hvilka ärenden de egde upptaga
sjelfmant eller på grund af särskildt uppdrag, och hvilka de egde sjelfva
afgöra eller borde hänskjuta till regeringen. För styrelsen i
landsorterna lemnades tillika åtskilliga föreskrifter, likasom äfven förslag till
penningeväsendets upphjelpande. Af allt detta kom dock ej särdeles
mycket till verkställighet. Riksråden försummade att infinna sig i rådet
och i sina kollegier samt måste ofta derom erinras. I krigskollegium
fans under en hel månad ingen, som kunde underteckna derifrån
afgående skrifvelser, och i Maj 1636 funnos i Stockholm, utom
regeringen, blott två riksråd. Vid den redogörelse, som enligt
regeringsformens föreskrift skulle afläggas af kollegierna och hvilket skedde första
gången mellan den 29 Februari och 8 April 1636, fans hofrätten i
bästa skick, hvaremot krigs- och amiralitetskollegierna funnos mest
felaktiga. Båda erhöllo allvarliga anmaningar att bättre fullgöra sina
pligter. Mot det förra anmärktes egenmäktiga befordringar och anvisningar
af räntor och förläningar samt oreda i krigsfolkets organisation; mot
det senare, att räkenskapen befans i största oreda, som gjorde all
redovisning omöjlig, samt att domböckerna vittnade om flera grofva
olagligheter, hvaremot sjelfva flottans goda skick berömdes. Såsom
ursäkt för de anmärkta felen anfördes saknad af tillräckligt antal
tjenstemän och af bestämda föreskrifter. Båda bristerna sökte man nu
någorlunda afhjelpa, ehuru endast tillfälligt. Granskningen hade härefter
bort utsträckas till hofförvaltningen, öfverståthållaren, landshöfdingarne
m. fl., men denna granskning blef ej verkstäld. Kanslern hade äfven
klandrat, att regeringen, ehuru visserligen mera sällan, begagnat den i
regeringsformen vilkorligt och under förbehåll af myndig blifven konungs
godkännande medgifna rättighet att förläna adelskap och bortgifva
kronogods. Det förra hade dock endast skett under åberopande af
löften, gifna utaf konung Gustaf Adolf. Förläningar till regeringens och
rådets egna medlemmar förekommo visserligen endast till ringa belopp,
men blefvo dock af motpartiet inom rådet skarpt klandrade, och äfven
anmärktes, att rustningarna till det befarade polska kriget nödgat
regeringen att förpanta åtskilliga kronogods. Förhållandena i sin helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
