Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Amiralitetskollegium - Kansliet och landtstyrelserna - Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kansliet och landtstyrclserna.
il I
äfven det roterade båtsmanshållet ökades så, att år 1644 de tre
båtsmansregementena uppgingo till 5,160 man, af hvilka 2,723 tillhörde
landtroteringen och de öfrige voro dels stadsbåtsmän, dels värfvade.
Sedan Gotland i Brömsebrofreden blifvit afträdt till Sverige, blef äfven
denna ö lagd till båtsmanshållet.
På nu anförda sätt hade under förmyndarestyrelsen det svenska
krigsväsendet blifvit utbildadt. Äfven här så väl som i alla öfriga
delar af statsförvaltningen igenkänner man Oxenstiernas stora ordnande
förmåga, och svårligen hade tvänne sådana krig som det tyska och
danska kunnat under då varande förhållanden göras för Sverige
mindre betungande, än de blefvo genom hans anordningar. Men i alla
fall tryckte krigets bördor ganska tungt och tillika högst ojemnt på
svenska folket. Största tyngden deraf träffade allmogen, och jemför
man härmed dess uppoffringar för krigsväsendet nu för tiden, då likväl
alla förvärfsmedel blifvit i så hög grad utvecklade och
kommunikationerna så väsentligt förbättrade mot då, så visar sig bäst huru dyrköpta
för den talrikaste delen af Sveriges befolkning de segrar voro, som
vunnos af dess härar, samt huru liten båtnad denna så lysande och så
mycket beprisade stormaktstid i sjelfva verket medförde för flertalet af
svenska folket. Dock bör å andra sidan icke heller förgätas, att
genom den utbildning, hvilken det svenska krigsväsendet erhöll under
Gustaf Adolf och under det efter hans död fortsatta tyska kriget, blef
det för Sverige en möjlighet att utsträcka sitt område till dess naturliga
gränser och således för framtiden bättre betrygga försvaret — en
fördel så väsentlig, att den väl kan sägas uppväga alla uppoffringar för
dess vinnande, äfven så långt innan detta inträffade 1).
Kansliet och landtstyrelserna.
Kansliet blef ett kollegialt embetsverk genom den kansliordning,
hvilken Gustaf Adolf, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kanslerns
förslag, påbjöd år 1626. Enligt densamma skulle rikskanslern
biträdas af 2 rikskansliråd, af hvilka den ene skulle hafva tillsyn öfver
»riksens kansli» eller riksarkivet och den andre öfver handläggningen af
de dagliga ärendena. Kansliet indelades i 4 expeditioner, med hvar
sin sekreterare: den förste för arkivet och historiografien; den andre
för alla inrikes ärenden och förhandlingarna med Danmark; den tredje
*) Jfr Hamilton, Afhandling om krigsmaktens och krigskonstens tillstånd i
Sverige under Gustaf Adolfs regering, i Vitt., Hist. och Ant. Akademiens
handlingar, XVII. St. 1846. — Mankell, Uppgifter rörande svenska krigsmaktens styrka,
sammansättning m. m. St. 1865. — Und. betänkande for utredning i frågan om
roterings- och rustningsbesväret, den 8 Oktober 1867. — Und. betänkande för
utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet, den 4 December 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
