Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Kansliet och landtstyrelserna - Postinrättningen - Tidningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christina,
ter och stod i nära samband med skjutningsväsendet. Under hösten
1635 skickade kanslern förre svenske postmästaren i Leipzig Anders
Wechel till Sverige för att biträda vid tillvägabringandet af en
postinrättning derstädes. Saken föredrogs för ständerna samma år såsom
en del af den då likaledes föreslagna skjutsfärd sordningen, men fick
öfvertagas helt och hållet af regeringen, som den 20 Februari 1636
utfärdade en »förordning om postbåden», enligt hvilken på afstånd af
2, högst 3 mil från hvarandra edsvurne bönder eller postiljoner skulle
tillsättas, helst sådane som kunde läsa och skrifva, hvilka skulle
biträdas af tvänne drängar hvardera för att kunna natt eller dag och i
hvad väder som helst oförtöfvadt fortskaffa ankommande bref löpande,
hvarvid två timmar finge beräknas på hvarje mil, men den som sprunge
långsammare, skulle afsättas och straffas med 8 dagars vatten och
bröd. I hvarje stad, stor eller liten, skulle en postförvaltare anställas,
som kunde läsa och skrifva, och hvilken skulle mottaga och afsända
hvarje till staden adresseradt bref. För hvarje bref, som med posten
fortskaffades, betaltes 2 öre hvitt mynt. Redan i April 1636 sattes
den nya inrättningen i verksamhet och Wechel blef dess förste
styresman. Den första postlinien anordnades från Stockholm till Göteborg,
och likaledes år 1636 en sådan till Markaryd vid danska gränsen.
Under de följande åren tillkommo nya linier, en till Stora
Kopparberget samt en till Upsala och Gefle, hvilken 1643 utsträcktes till
Piteå. Sedan den år 1638 utnämnde generalriksschulzen fått
öfverinseende öfver postinrättningen, utstakades poststationer för hela vägen
från Stockholm kring Bottenhafvet till Åbo och kring Finska viken till
Narva. För öfrigt fördes posten mellan Stockholm och Åbo öfver
Åland och från Helsingfors till Reval medelst postbåtar.
Postförbindelsen med det öfriga Europa upprätthölls genom en svensk
postmästare i Hamburg från 1635 och i Helsingör sedan 1640, hvarjemte
en postgång till sjös anordnades mellan Sverige och Stralsund. Från
1642, då Johan Beyer blef generalpostmästare för hela riket, med
vidsträcktare myndighet och särskild instruktion, blef postinrättningen
fullständigt ordnad.
Från 1643 äng0 icke blott bref, utan äfven tryckta tidningar,
sändas med posten, och så uppstod tidningsväsendet i Sverige. En början
dertill hade skett genom Gustaf Adolfs kansliordning af år 1626,
hvilken ålägger sekreteraren vid riksarkivet, tillika rikshistoricus, att af
trovärdiga rykten och korrespondenters aviser om utländska saker
extrahera det bästa och märkligaste och det hvarje vecka trycka låta.
Dessförinnan brukade man, till förekommande af falska rykten, meddela
landshöfdingar och biskopar vigtigare tilldragelser för att sedermera
på tingen och i kyrkorna komma till allmänhetens kännedom; men i
instruktionen för general postmästaren förpligtigades han att skaffa sig
korrespondenter på allehanda utrikes orter och af hvad märkligt han
från dem eller ur kansliet inhemtade låta på vårt svenska tungomål
formera och trycka utdrag samt dessa derefter till postförvaltarne för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
