Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagarna 1638 och 1640 - Utskottsriksdagen 1641 och allmänna riksdagen 1642
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Christina.
den 20 Februari 1640, hvarvid utskrifning och skatter beviljades i
likhet med hvad som skett under den näst föregående riksdagen, samt
ständerne i allmänhet visade sig mer än vanligt medgörliga.
Med anledning af enkedrottningens flykt till Danmark i Juli 1640
och väckt fråga om indragning af hennes lifgeding i följd häraf
kallades landshöfdingar, biskopar och superintendenter samt ombud för
städerna Stockholm, Norrköping, Göteborg och Kalmar att
sammanträda i Stockholm den 3 Januari 1641. De blefvo här af kanslern
muntligen underrättade om hvad som angick enkedrottningen och
förhållandet till främmande makter, men erhöllo tillika en skriftlig
framställning rörande åtskilliga rikets inre angelägenheter. Allt hvad
regeringen gjort blef utan svårighet godkändt och åt dess urskilning
öfverläts hvad vidare borde göras med hänseende till hvad som rörde
enkedrottningen. Man erkände äfven, att hon handlat oförsvarligt, men
ville dock, innan frågan om indragning af hennes lifgeding togs till
afgörande, afvakta hvad ett danskt sändebud, som väntades till
Stockholm, hade att förebringa. Presterne ensamme yrkade på milda
åtgärder mot henne såsom qvinna, men fingo af kanslern en erinran,
att mildhet i statsangelägenheter lätt antog art af enfald och att
ståndet af gammalt just icke gjort sig kändt för mod och fasthet, icke ens
i religionssaker.
Den vigtigaste fråga, som för öfrigt förekom under denna
utskotts-riksdag, var om förändrad grund för utskrifning till krigstjenst, så att
den skulle ske efter gårdatal i stället för efter antalet vapenföra
personer. Adelns och borgareståndets ombud yttrade sig för en sådan
förändring, adelns dock med förbehåll af vanliga undantag för dess
tjenares gårdar, ödeshemman, nybyggen med mera. Presterne ingingo
ej i någon närmare pröfning af frågan, utan åtnöjde sig att yrka
ute-blifvande af all tillämpning utaf det föreslagna nya utskrifningssättet
till nästa riksdag. Emellertid upptog kanslern samtliga ombudens
yttrande såsom ett godkännande af utskrifning efter gårdatal och
uppmanade dem att söka göra de hemmavarande dertill villige.
Bondeståndet hade ej varit representeradt å detta möte, som afslutades den
27 Januari.
Nästa allmänna riksdag öppnades i Stockholm den 11 Januari
1642. Lars Sparre, som under de föregående riksdagarne varit
landtmarskalk, hade året förut blifvit riksråd och kunde således nu icke
öfvertaga ordförandeskapet hos adeln. Man hade i rådet haft åtskilliga
öfverläggningar om hvilken härtill borde utses, och man hade dervid
ansett för en landtmarskalk erfordras »att vara venerabel, af
medelmåttig ålder, kunna fatta skäl och persvadera andra samt förmå mäkla
och moderera en sak, när det ena ståndet har med det andra att göra».
Flera personer hade varit i fråga och man stannade slutligen vid
landshöfdingen i Viborgs län .Erik Gyllenstierna.
Det förändrade utskrifningssättet samt boskapspenningarnas
utbytande mot en efter hemmantal utgående skatt och skjutsningsskyldig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
