Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återblick.
349
kejsaren, de tyska katolska staterna och efter slaget vid Nördlingen
äfven mot de protestantiska Sachsen och Brandenburg; i öppen
fiendskap, ehuru utan krigsförklaring, mot Spanien; i ett fortfarande
fiendt-ligt förhållande till Polen, ehuru det förlängda stilleståndet icke blef
formligen brutet; i vänskap med Ryssland, dock mindre genom
ömsesidigt närmande än genom gemensam fiendskap mot Polen; i
misstroget förbund med Frankrike; i nära handelsförbindelser med Holland,
Skottland och Portugal; i ett visst spändt förhållande till England.
Öfver allt finna vi den svenska statskonsten verksam, fullt motsvarande
den nya stormaktsvärdigheten och vittnande att den leddes af en stor
statsman.
Vända vi oss nu från de yttre till de inre förhållandena, så finna
vi ett fullständigt förvaltningssystem infördt, alla grenar af
förvaltningen fast förbundna med hvarandra, hvarje del deraf gjord oberoende
af tillfälliga personalförändringar, samt noggranna kontroller stadgade
så väl öfver det hela som öfver de särskilda delarna. Vi finna
rättsväsendet i förbättradt skick, förberedelser gjorda till ett omfattande
svenskt lagverk, och rättsskipningen stäld under noggrannare kontroller
än förut; krigsväsendet så till lands som sjös starkare och bättre
ordnadt; statshushållningen nogare kontrollerad och förd efter sundare
grundsatser; statsinkomsterna, oaktadt det ständigt fortgående kriget,
betydligt förökade; landets inre tillgångar med synnerlig omsorg
framlockade och tillvaratagna; samfärdseln väsentligen förbättrad; ett
ordnadt skjuts- och postväsende infördt; flera nya städer anlagda och de
äldres förkofran på det sorgfälligaste befordrad; vetenskaperna hägnade
och embetsmannaskickligheten uppmuntrad. Äfven här röjer sig öfver
allt en ordnande och ledande förmåga, som vittnar att en stor man
stod i spetsen för det hela.
Svårligen har under någon tidrymd af samma omfattning inom
Sveriges historia så mycket blifvit uträttadt för landets inre utveckling
på samma gån g som för dess yttre anseende, och ändock var detta
tidskifte långt ifrån lyckligt. Tvärt om var det för flertalet af Sveriges
befolkning ett olycksfullt och förnedrande samt måste af hvarje
ovel-dig häfdeforskare, som ej får låta förblända sig hvarken af den glans,
vunna segrar och krigisk storhet förläna, eller af väl förtjent beundran
för en stor man, betraktas såsom ett varnande exempel, huru hvarje
regering, dess förtjenster må i öfrigt vara så stora som helst, verkar
skadligt, så snart den föres i ensidig riktning och gynnar eti
samhällsklass på de öfriges bekostnad eller omfattar en statskonst, som afser
något annat än det helas väl.
Att sådant var förhållandet med den statskonst Oxenstierna
omfattat, lärer icke kunna bestridas, äfven om man för öfrigt aldrig så
högt uppskattar hans förtjenster. Den hade alltid till mål Sveriges
storhet, anseende och inflytande i det europeiska samhället snarare än
det allmänna välbefinnandet inom riket, likasom den äfven afsåg adelns
bästa framför de öfriga samhällsklassernas. Förhållandet är lätt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
