Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Förmälningsförslag - Christinas friare - Christina och Carl Gustaf - Christina och Carl Gustaf leksyskon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förmälning sför slag.
389
drottningen att göra henne böjd för detta förslag. Hon understödde
också under följande året Ferdinands val till romersk konung, d. v. s.
kejsarens efterträdare; men sedan Chanut lyckats upptäcka eller
åtminstone inbilla drottningen, att man å kejsarens sida ej hade fullt allvar
med förslaget utan ämnade, sedan valet var lyckligen öfver, skylla på
de stora svårigheterna af en tysk kejsares förmälning med en
protestantisk furstinna samt i stället föreslå en erkehertig Leopold Wilhelm
af Österrike, eller, om skilnaden i ålder dem emellan funnes allt för
stor, don Juan af Österrike, konungens i Spanien oäkta, med Christina
jemnårige son, så förklarade drottningen att hon förvånades öfver det
man någonsin kunnat tro henne böjd att ingå en sådan förbindelse.
Hvad beträffade den med erkehertigen eller med don Juan, vore ett
sådant förslag endast att skratta åt.
I allmänhet visade Christina, ju äldre hon blef, allt mindre håg
för en förmälning. Hon hade alltför hög tanke om sig sjelf för att
anse någon sig värdig och alltför mycken sjelfrådighet för att
underkasta sig äfven det slags beroende, hvartill hon vid vigseln skulle
förbinda sig. Dock hade äfven hon vid öfvergången från barndom till
ungdom haft sin lilla kärleksroman, ehuru den icke, såsom de flesta
sådana, slutat med giftermål. Den har emellertid äfven ett historiskt
intresse och inverkade så väsentligt på de vigtigaste beslut hon
under sin regering fattade, att den väl kan förtjena särskildt framställas
för läsaren.
Christina och Carl Gustaf.
När Christina i början af sommaren 1631 vid fyra och ett halft
års ålder lemnades i sin fasters, pfaltzgrefvinnan Katarinas vård, fann
hon i hennes döttrar, den med Christina jemnåriga Eleonora Katarina
och den ett år äldre Maria Euphrosyna, två leksystrar samt tillika i
deras äldste broder, den nioårige Carl Gustaf, en lekbroder som bidrog
icke så litet att göra hennes vistelse hos fastern glad och angenäm.
Det var derföre med så mycket större saknad som Christina efter sin
faders död måste lemna ett sådant hem för att tillbringa några dystra,
glädjetomma år hos sin sörjande moder; men också med så mycket
större glädje hon under sommaren 1636 återvände till sin förträffliga
faster och sina leksyskon. Den tioåriga Christina slöt sig nu närmare
än förut till den fjortonårige Carl Gustaf som täflade med henne i
själsförmögenheter och hos hvilken hon måste erkänna den öfverlägsenhet i
vetande, hvilken fyra års längre studier förlänat den med henne lika
rikt begåfvade prinsen. Hans föräldrar sågo ock med glädje detta
närmande, ur hvilket en ömmare böjelse lätt kunde uppväxa, hvarigenom
en säkrare utsigt till Sveriges krona kunde öppnas för den älskade
sonen än genom hans arfsrätt, hvilken de som då här innehade makten
ej ville erkänna. Äfven den unga drottningens lärare Johannes Matthiae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
