Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1649 - Öfverläggningar rörande inre hushållningen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1649.
399
nekas, att tiderna och omständigheterna mycket förändrat sig, hvadan
den behöfde en förklaring, lämpad efter den närvarande tidens bättre
bruk och beqvämlighet, och önskade kongl. maj:t, att samtliga stånden
måtte yttra sig, på hvad sätt sådant bäst skulle kunna begynnas och
fullbordas. I svaret härå förklarade adeln sig finna ganska nyttigt, att
Sveriges lag och laga stadgar tydeligen förstås och erhålla en tidsenlig
förklaring; men sjelfva texten borde dock blifva oförändrad och
förklaringen införas efteråt, såsom en recess, af kongl. maj:t autoriserad och
af samtliga riksstånden gillad. Presteståndet ansåg de gällande lagarne
tillfredsställande, blott de med allvar höllos vid makt; men om kongl,
maj:t ville göra någon förklaring i anledning af de i lagen utsatta
penningevärdens obetydlighet och annat, som blifvit föråldradt, samt
fastställa straff för sedlighetsbrott och andra synder, vore detta mycket af
nöden. Borgareståndet erkände behofvet af lagens förbättring, med
hänseende dels till böternes allt för ringa belopp, dels dertill, att mycket
kommit ur bruk eller genom gifna resolutioner blifvit förändradt, utan
att underdomarne derom egde kännedom. Lämpligast hade varit, om
kongl. maj:t sjelf framlagt ett förslag; men ståndet ville ej fördölja sin
mening, att lagen borde blifva oförryckt, dels för sin ålders skull och
emedan den till mening och grund vore så väl affattad, att den aldrig
kunde bättre skrifvas, dels af andra orsaker. Nödiga förklaringar borde
tilläggas i slutet af lagboken. Bondeståndet medgaf ock, att lagen
behöfde förklaras och förbättras samt lämpas efter den närvarande tiden;
men då allmogen egentligen icke handterade lagen, så öfverlemnades
detta ärende till de andra stånden. I riksdagsbeslutet infördes allenast,
att, »när en god och med närvarande tids lägenhet beqvämligen
jemförd uttydning på lagen blifvit färdig, skulle ständerna visserligen gerna
antaga densamma, om den befunnes rättvis». Genom ett sådant
beslut lemnades ingen ledning åt regeringen, som genom frågans
hänskju-tande till ständerna just sökt en ledning huru med lagens öfverseende
och förklaring borde förfaras. Också fortfor dess tveksamhet i detta
hänseende och först i Februari 1652 aflät drottningen en skrifvelse till
samteliga hofrätterna, med anmodan att uppgifva de fel och brister,
hvilka de i lagen förmärkt, samt huru de ansågo detta bäst kunna
botas, antingen något borde förändras eller utlemnas, eller ock
stadgas och införas.
Vid omnämnandet i fjerde punkten af de klagomål, som försports
öfver häradshöfdingarnes frånvaro från häradstingen, hade drottningen
gifvit tillkänna sin afsigt vara att till häradshöfdingar förordna hederliga
och skickliga män, som sjelfve bevistade tingen, samt begärt, att
ständerna ville i denna sak yttra sin tanke, dervid de borde besinna, att
lag och rätt härigenom erhölle sin tillbörliga kraft, äfvensom ungdomen
»utur hvart stånd» uppmuntrades till bokliga konster och ett större
antal kunde under fredstider med tjenster försörjas. De ofrälse stånden
instämde i regeringens klagan öfver de anmärkta missbruken och
yttrade sin tillfredsställelse öfver regeringens uttalade afsigt att söka af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
