Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Förhållandet till utländska makter - Sveriges utrikes politik i allmänhet - Adeln - Adelns tillökning under Christinas regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christina.
böjdes endast genom Oxenstiernas och hans vänners allvarliga
motstånd inom rådet. Så var äfven hennes oförsvarliga beteende mot det
portugisiska sändebudet föranledt endast af hennes afseende på sin
personliga fördel, utan hänseende till den skada, som derigenom kunnat
tillskyndas Sverige. I allmänhet leddes Sveriges förhållanden till
utländska makter under Christinas myndighetstid mindre af grundsatser
än af tillfälligheter, hvarföre också denna ledning då icke heller röjde
den säkerhet eller den öfverlägsenhet som under förmyndarestyrelsen,
och att den icke blef ännu ofördelaktigare för riket, var väsentligen
Oxenstiernas förtjenst, som, ehuru i onåd, likväl hade tillräckligt
inflytande inom rådet för att kunna afböja alltför äfventyrliga beslut.
Adeln.
Sveriges adel erhöll under Christinas regering en ganska betydande
tillökning både i antal, egendom och rättigheter.
Vid Christinas tillträde till regeringen utgjordes riddarhusets
herreklass af 4 grefliga och 10 friherrliga slägter; dess riddarklass af 23 och
dess svenneklass af 290 slägter.
Christina utnämnde 17 nya grefvar och försåg dem alla med
grefskap. Så blef den 19 November 1645 Axel Oxenstierna grefve till
Södermöre i sydöstra Småland. Den 20 Augusti 1646 upphöjdes
Gustaf af Wasaborg, en son af Gustaf Adolf och Margaretha Cabeliau,
till grefve, med Nykyrka och Lettala socknar i södra Finland till
grefskap. Den 5 Februari 1647 blef Lennart Torstensson grefve till Ortala
och friherre till Virestad, med Ortala bruk och Lyhundra härad i
Upland till grefskap och flera förläningar i Vestergötland till friherrskap.
Den 26 Mars 1651 blef riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna grefve
till Korsholm, med Mustasari samt Lilla och Stora Kyro socknar i
Finland till grefskap; riksrådet och fältmarskalken Gustaf Horn grefve till
Björneborg, hvilken kungsgård jemte flera andra förläningar i Finland
han fick till grefskap; Gustaf Adam Banér, son till fältherren Johan
Banér, för faderns förtjenster grefve till Sordevalla i östra Finland;
riksrådet Fredrik Stenbock samt hans båda bröder, guvernören i Riga
Erik Stenbock och generalen Gustaf Otto Stenbock, grefvar till Bogesund,
med. en mängd gods och gårdar inom Elfsborgs län till grefskap;
riksrådet och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel grefve till Salmis i östra
Finland, samt fältmarskalken Hans Christopher von Königsmarck grefve
till Vestervik och Stegeholm i östra Småland. Den 10 November 1651
utnämndes den redan 1645 aflidne riksrådet Gustaf Oxenstierna samt
hans bröder Ture, Johan och Gabriel, den sistnämnde död 1647, söner
till förre riksdrotsen Gabriel Oxenstierna, för faderns förtjenster till
grefvar af Croneborg och erhöllo till grefskap åtskilliga byar i nordöstra
Finland. Den 3 Januari 1652 blef riksrådet och rikstygmästaren
Arvid Wittenberg grefve till Nyborg, med flera byar i nordöstra Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
