Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Teologi - Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
525
katechesen, hvarför han blef lagförd och måste frånträda sitt
biskops-embete, flera dogmatiska och äfven politiska skrifter m. m.
Gustaf Adolf hade 1615 förordnat en bibelöfversättningskomité,
med Rudbeck till ordförande, för att granska den under Gustaf I:s
regering utkomna bibelöfversättningen och föranstalta om en ny upplaga
af bibeln, hvilken ock utkom 1618 i stor folio och fått namn af Gustaf
Adolfs bibel. Denna omtrycktes i ett slags praktupplaga, äfven i stor
folio, med figurer, 1649, hvilken kallades Drottning Christinas bibel,
och tillika ombesörjde Johannes Matthiae 1659 en bibelupplaga i
mindre format. Christina anbefalde äfven en ny bibelöfversättning,
hvarmed början gjordes af Terserus, såsom nyss är visadt. Delar af bibeln
öfversattes på lettiska och lappska språken samt bibeln i sin helhet,
genom biskop Rothovii försorg, på finska 1642.
Filosofien stod fortfarande i nära beröring med teologien, till
hvilken den betraktades såsom ett slags hjelpvetenskap. Vi hafva förut
berättat huru vid de svenska lärosätena och synerligast vid det i
Upsala lifliga strider pågått mellan ramisterne, det aristoteliska
skolasti-ska systemets vedersakare, och detta systems anhängare, samt huru,
efter akademikanslern Skyttes och erkebiskopen Paulini död, hvilka båda
varit ifriga ramister, det aristoteliska systemet fått öfverhanden,
särdeles sedan Lenæus, ifrig anhängare af detta system, blifvit erkebiskop.
Med sin starkt utbildade metodik och terminologi lämpade sig ock detta
system särdeles väl för teologernes sträfvanden att med yttersta
noggrannhet bestämma och i vetenskapligt system uppställa de kyrkliga
lärosatserna, och denna synpunkt hade otvifvelaktigt mest bidragit till
aristotelismens slutliga öfvervigt vid de svenska lärosätena.
Man hade emellertid börjat inse, att teologiens inverkan så väl på
filosofien som på de öfriga vetenskaperna i allmänhet icke var
fördelaktig för dessas utbildning, och Christina vidtog derföre en åtgärd, som
afsåg att göra både dem och deras idkare mera oberoende af teologien,
än dittills varit förhållandet. Det hade länge varit vanligt, att vid de
svenska lärosätena professorer från filosofiska fakulteten öfverflyttades
till de bättre aflönade lärostolarne vid den teologiska, hvarföre ock de
fleste lärarne vid den förra fakulteten voro prestmän; men genom ett
kungligt bref af den 5 November 1651 förordnades, att eftersom
prest-mäns brukande vid professionerna inom filosofiska fakulteten »gifvit
konfusion vid ungdomens informerande», skulle dädanefter dessa
embeten innehafvas af lekmän, hvilka ej fingo prestvigas så länge de
qvarstodo i sina innehafda befattningar.
Filosofien vid de svenska lärosätena intog emellertid ingen
sjelfständig eller högre vetenskaplig ståndpunkt, utan var i sjelfva verket
endast ett återljud af de filosofiska läror, som framstäldes i det öfriga
Europa.
Melanchtons filosofiska kompendier, grundade på det aristoteliska
skolastiska systemet, hade genom 1571 års skolordning blifvit införda
såsom läroböcker vid de svenska läroverken, hvarföre också den Logi ca,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
