Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Språkkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
Chr is tina.
1617, biskop i Lund 1687, död 1688, författade 1651 ett qväde öfver
riksamiralen Gyllenhielm på hebreiska, kaldeiska, syriska, arabiska,
grekiska, latin, tyska och finska, samt utgaf flera filologiska afhandlingar
om arabiska, syriska, kaldeiska, hebreiska, grekiska, latinska och svenska
språkens härledning, renhet m. m. Dessutom utgåfvos åtskilliga
hebreiska läse- och läroböcker, och år 1649 fick den här ofvan omnämnde
teologen och språkforskaren Terserus Christinas uppdrag att utgifva en
hebreisk bibel i fyra kolumner, med hebreiska texten i den första, en
af Terserus verkstäld latinsk öfversättning i den andra, de 70 uttolkares
i den tredje och Hieronymi i den fjerde. Det hela skulle blifva en
praktupplaga, hvars like intet land skulle kunna framvisa; men man
hann ej längre än till de 7 första kapitlen i x Mose bok, innan
drottningen öfvergaf denna storartade plan och anbefalde Terserus att låta
trycka en upplaga i mindre format med endast två kolumner,
innehållande grundtexten och hans latinska öfversättning, hvarmed fortsattes
till dess 19 kapitel af 3 Mose bok voro tryckta, då drottningen
öfvergaf hela företaget.
Bland de öfriga österländska språken bearbetades det arabiska af
Petrus Kirstenius, född i Breslau 1577, kallad af Oxenstierna till Sverige
1635, der han anstäldes först såsom läkare hos den unga drottningen
och sedermera såsom professor i praktisk medicin vid Upsala akademi,
död 1640. Han hade gjort vidsträckta resor i Asien och påstods känna
26 språk, uppsatte i Upsala ett boktryckeri för de österländska språken,
hvilket sedermera inköptes af akademien, samt utgaf en arabisk
grammatik och en öfversättning från arabiskan af Judæ epistel. På syriska
utgafs Luthers lilla katekes 1627 af Sven Jonæ Westrogothus, professor
i österländska språken vid Upsala akademi. Hambræi, Wallingii och
Svenonii skaldeförsök på syriska, arabiska och kaldeiska äro här ofvan
omnämnda.
Bland de lefvande europeiska språken lärdes företrädesvis det
fransyska. Det talades ledigt af Gustaf Adolf, Christina och Carl Gustaf,
och kunskap deri ansågs i allmänhet tillhöra hvarje ädlings uppfostran.
André de Claux, anstäld såsom professor i fransyskan vid Upsala
akademi, utgaf 1646 en fransysk grammatik, och likaså Barth. Pourel de
Hatrize, fransysk språkmästare i Stockholm, 1650. I italienskan var
Romano Amazono professor vid Upsala lärosäte 1646, och italienaren /.
del Pozzo utgaf derstädes 1650 en italiensk läsebok. För tyska språket
utgafs i Stockholm 1621 en lärobok, kallad »Samtal på tyska och
svenska», och Laurentius Laurenius utgaf i Linköping 1647 ett arbete på
svensk och tysk vers. En lappsk abc-bok af Nicolaus Andreæ, pastor i
Piteå, utkom 1618 och en annan 1638, åtföljd af flera lappska skrifter.
En finsk språklära med prosodi utgafs af Eskil Petrceus i Åbo 1649.
Äfven i engelska, spanska och ryska språken meddelades undervisning,
ehuru några af svenskar författade arbeten på dessa språk eller afsedda
för undervisning deri ej äro från denna tid bekanta.
I allmänhet röjde sig under detta tidskifte inom Sverige en vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
