Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Städer, handel och näringar - Handelskompanier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städer, handel och näringar,
S5i
gar till evärdelig egendom, äfvensom alla svenska undersåtar, som
utförde varor från Nya Sverige, blefvo mot erläggande af 2 procent utaf
varuvärdet, befriade från all tull inom Sveriges rike och dess
besittningar samt berättigades att fritt drifva handel med de amerikanska
infödingarna.
Sedan kriget med Danmark var slutadt genom freden i Brömsebro
1645, hade Louis de Geer öfverenskommit med Arend Gabesen, kapten
på ett af de holländska fartygen, hvilka under kriget varit i svensk
tjenst, att segla till Guineakusten i Afrika för att söka inleda handel
derå. Försöket hade lyckats, och sedan De Geer under de följande
åren drifvit denna handel för egen räkning, föreslog han drottningen
att inrätta ett afrikanskt kompani, som ock den 15 December 1649
erhöll privilegium att under 24 års tid idka handel på Afrika, Asien
och Amerika, söder om de Kanariska öarna, hvilken handel nu
förbjöds alla andra svenska undersåtar. Det nya kompaniet berättigades
att inom de utstakade gränserna för dess handel och sjöfart ingå
kontrakt och förbund med dervarande länders öfverhet och undersåtar,
upprätta nybyggen, anlägga skansar samt tillsätta guvernörer och öfrige
tjenstemän för försvarets, rättsskipningens, polisens och förvaltningens
handhafvande. Om krigsfolk erfordrades till sådana nybyggens försvar,
skulle det lemnas af svenska kronan, jemte krigskunnige officerare,
hvilka så väl som manskapet skulle, utan någon kostnad för kronan,
aflönas af kompaniet och stå under dess lydnad. Deremot förpligtades
kompaniet att till sin sjöfart begagna i Sverige byggda samt med svenskt
befäl och besättning försedda fartyg. För alla varor, som af kompaniet
infördes i riket, skulle erläggas i tull endast en procent af varuvärdet.
Af kompaniets ombud, Henrik Carloff, afslöts den 28 Maj 1650
med en negerkonung å Guineakusten köp af Cabo Corso, som skulle
blifva svensk besittning och tillhöra afrikanska kompaniet, hvilket
förband sig att till konungen erlägga bestämd årlig tribut, hvaremot han
utfäste sig att försvara detta område mot hvarje anfall. Området blef
efter hand utvidgadt och flera faktorier anlagda. Mot svenskt jern
tillbytte sig kompaniet guld, elfenben och åtskilliga andra afrikanska
produkter, hvilka sedermera med stor vinst afyttrades i Europa. Några
misshälligheter uppstodo visserligen med holländska vestindiska
kompaniet, men blefvo genom svenska sändebudet i Holland bilagda, och
denna nya svenska koloni gaf ännu vid slutet af Christinas regering
goda förhoppningar för framtiden.
Den 31 Mars 1648 utfärdades privilegier för ett
tjäruhandelskom-pani, som berättigades att, med alla andras uteslutande, utskeppa all
den tjära och det beck, som tillverkades i Norrland och Finland samt
fördes till städerna Stockholm, Åbo, Viborg, Helsingfors eller Nyen.
För all den tjära, som här till kompaniet försåldes, ålades detsamma
att betala 15 rdr eller 22 1/2 daler silfvermynt per läst om 12 tunnor.
För hvarje läst tjära, som utskeppades i svenska bevärade fartyg, skulle
kompaniet betala i tull 2 rdr 6 öre; om den utfördes i svenska obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
