Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prinsens yttre utstyrsel fortfor emellertid att vara ytterst tarflig. Modern förmanade honom, att vara aktsam om sina kläder och ej nyttja de bättre i hvardagslag. I ett bref af den 6 Augusti 1636 bad den då fjortonårige prinsen sin mor att få köpa en ny hvardagsklädning, efter som den hårfärgade ej mera dugde och den röda vore snart utsliten; men om modern ville tillåta honom äfven under hvardagarna bära en af sina bästa klädningar, hvilken i alla fall snart blefve urväxt, så behöfde han för tillfället ej andra kläder. I allmänhet är skriftvexlingen mellan modern och sonen ganska betecknande både för det ömma, innerliga förhållandet dem emellan och för den enkelhet och hushållsamhet, som iakttogs i allt hvad som rörde hans yttre utstyrsel.
Redan mot slutet af året 1635 finner man förslag å bane, att prinsen genom resor i åtskilliga delar af riket borde göra sig mera känd af befolkningen, hvilket synnerligast tillstyrktes af Gyllenhielm. I början af året 1636 företogs också en resa till Vestergötland och i Maj samma år ifrågasattes en resa till Upsala, hvilken dock ej kom till verkställighet, men under senare hälften af detta år reste Carl Gustaf i sällskap med riksamiralen till Kopparberget och Sala silfvergrufva, och i slutet af Oktober fick prinsen sina föräldrars tillstånd att göra dem ett besök å Stegeborg, hvarifrån han i början af November återkom till Stockholm. I Februari 1637 underrättade prinsen sin far om en tillämnad resa till Upsala i rikskanslerens sällskap, hvaröfver fadern betygade sin synnerliga tillfredsställelse samt uppmanade sonen att ställa sig med rikskansleren och de lärde männen i Upsala så, att han måtte fortfarande åtnjuta deras välvilja. Resan blef likväl, till följd af kanslerens många bestyr, tid efter annan uppskjuten, men emellertid erhöll prinsen i Mars 1637 första besöket af rikskansleren, hvilken genast anmärkte, att hans bostad ej var sådan, som anstod den unge fursten, hvarföre den ock kort efter besöket erhöll åtskilliga förbättringar; men tillika anmärkte kansleren, att prinsen ej var så försedd med glober, kartor och nyare författares arbeten, som önskligt hade varit, samt gjorde äfven några anmärkningar mot den begagnade undervisningsmetoden, hvilka synas hafva gått den nitiske läraren till sinnes, men dem han dock med tillbörlig ödmjukhet mottog. Kansleren lofvade också att införskrifva sådana böcker, som för prinsen kunde vara lämpliga.
Den 20 April blef den länge uppskjutna resan ändtligen företagen, men då kansleren först hade att aflägga ett besök hos enkedrottningen på Gripsholm, sammanträffade prinsen med honom först i Upsala, der kansleren visade honom synnerlig vänlighet. Det var under detta besök som Oxenstierna i förening med Johan Skytte tillvägabragte den omdaning af akademien, som gaf densamma ett helt nytt skick och hvilken vi förut omtalat. Af ett bref från Carl Gustaf till sin fader finner man ock hvilket mäktigt intryck den frejdade kansleren gjort på både äldre och yngre vid akademien samt icke minst på den unge fursten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
