Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårfälttåget 1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läger med omkring 6,000 man, och samma dag afreste konungen från Marienburg öfver Graudenz och Thorn till Bromberg, der han den 21 inträffade vid sin under hertig Adolf Johans och Carl Gustaf Wrangels befäl stående här.
Redan följande dagen på morgonen uppbröt denna för att ännu en gång uppsöka Czarniecki, hvars skaror på eftermiddagen träffades uppstälda i full slagordning på en höjd vid Exin. Czarniecki tycktes således här vilja låta det komma till strid, och konungen, högst belåten, att det ändtligen kommit derhän, ordnade genast sin här till anfall; men så snart polackarne erforo, att de nu hade konungen sjelf emot sig, var det icke längre möjligt för befälet att hålla dem qvar, utan de flydde undan i största hast, qvarlemnande sin tross, som föll i svenskarnes händer. Wrangel förföljde dem hela natten igenom samt tog en mängd fångar, och följande dagen lät konungen fortsätta förföljelsen samt afsände derefter generallöjtnant Müller med några regementen till Pomerellen för att bevaka den der kringströfvande Weier. Äfven qvarlemnade han Wresowitz på dennes gamla post inom vojvodskapet Posen, men drog i stället till sig markgrefven af Baden, med ett par regementen, samt närmade sig åter Thorn och öfvergick den 27 Maj Weichseln vid Podgorze, gent emot Thorn, der han åter lemnade hären, för att afsluta det för honom allt nödvändigare förbundet med kurfursten af Brandenburg. Adolf Johan och Wrangel fingo å nyo befälet öfver hären, med befallning att längs östra Weichselstranden närma sig Warschau, som nu belägrades af den fiendtliga hufvudstyrkan, samt söka förmå denna att upphäfva belägringen, utan att likväl våga en strid, då fiendens öfvermakt var allt för stor. Lyckades ej detta, borde de åtminstone genom sitt annalkande förmå fienden att dela sin styrka och på detta sätt gifva stadens betryckta besättning någon lindring.
Den 28 Maj, då Carl Gustaf gick utföre Weichseln till Marienburg, uppbröt hären under Adolf Johan och Wrangel från Thorn och kom den 3 Juni till Nowydwor vid Bugs inflöde i Weichseln, der ett befästadt läger upprättades på samma ställe, hvarest Stenbock året förut upprättat ett sådant. Den svenska hären, som nu ej var öfver 8,000 man stark, fann sig visserligen trygg i denna fasta ställning, men vågade ej framtränga närmare Warschau, hvilket nu belägrades af den talrikaste polska här, som sedan lång tid tillbaka varit samlad.
Kort efter Carl Gustafs aftåg från Warschau i början af April hade Sapieha Witebski med sin litauiska här, som nu blifvit ökad till 14,000 man, kommit utanför staden och börjat dess belägring, hvilken dock gjort ringa framsteg, i följd så väl af det modiga försvaret som af polackarnes oskicklighet i belägringskonsten. Det var nu tjugonde gången Arvid Wittenberg förde befälet i en belägrad stad, och han visste väl huru han skulle taga emot de belägrande. Litauerne rusade flera gånger till storms mot vallarne, men måste vända tillbaka med blodiga
hufvuden, och nu gjorde Wittenberg å sin sida det ena utfallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
