Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Freden i Roskilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålades de svenska ombuden att icke vidare yrka på förbundet med Danmark, men i stället bestämdt förklara, att svenska trupperna ej skulle lemna Fyen och Fredriksodde förr, än full ersättning blifvit lemnad hertigen af Holstein.
Underhandlingarna om förbundet afstannade härefter, och man sysselsatte sig endast med sådana punkter, som icke voro fullt klara eller enligt de svenska ombudens påstående icke voro satta i verkställighet. Dessa punkter skulle innefattas i ett bihang till fredsfördraget och svenska hären stanna inom Danmarks område, till dess detta bihang var upprättadt. Ingen giltig anledning finnes likväl, att Carl Gustaf redan vid denna tid beslutat förnya kriget mot Danmark, utan tvärt om vittna hans befallningar i afseende å truppernas uppbrott, att han betraktade deras qvarstannande endast såsom ett medel att framtvinga Danmarks bifall till hans påståenden, hvarefter hären genast skulle bryta upp. Så befaltes Wrangel den 22 April att draga alla regementen ur Wensyssel närmare Ribe å Sleswigs vestkust, ställa sig i förbindelse med pfaltzgrefven af Sulzbach samt sörja för att uppbrottet skedde öfver allt på en bestämd dag, om saken nådde sin riktighet, och den 26 fick Wrangel tillåtelse att sända det grofva artilleriet, som blefve alltför besvärligt för hären att medföra, till Pomern och stanna i Demmin »tills armén komme i närheten». Tillika ålades han påskynda anstalterna för expeditionen till Riga, så att, om der behöfdes mera hjelp, en sådan kunde lemnas med flottan. Den 2 Maj fick Wrangel en utförlig föreskrift för truppernas aftåg ur Danmark, och de svenske underhandlarne ålades underrätta Wrangel så snart de fordrade punkterna voro medgifna, på det han derefter måtte kunna bryta upp med hären; men de erhöllo ingen befallning att fördröja underhandlingarna, hvilket säkerligen skett, om konungen då haft för afsigt att förnya kriget.
Den 12 Maj blef ändtligen i Köpenhamn afslutadt ett fördrag mellan Danmark och Holstein, hvars hertig genom detta fördrag erhöll suveränetet öfver Sleswig, jemte amtet Schwabstadt. Sedermera rörde underhandlingarna besittningen af ön Hven, återställandet af de handelsfartyg, som vid krigets början blifvit af danskarna uppbringade, samt utlemnandet af det antal ryttare, som i fredsfördraget var bestämdt. Att danskarne, ehuru de framför allt bort vara angelägna om de svenska truppernas aflägsnande, likväl läto hela Maj månad förflyta, utan att ingå på dessa i sig sjelfva föga betydande fordringar, torde väl sannolikast få tillskrifvas van Beuningens uppmaningar, jemte kännedomen om att en holländsk flotta af 24 skepp låg för ankar vid Doggersbank, färdig att inlöpa i Östersjön. Troligen hoppades de också, att de svenska trupperna skulle i alla fall nödgas med det snaraste utrymma Danmark för att draga till Brandenburg.
I början af Maj, sedan de danska värfningarna blifvit instälda, återupptogos underhandlingarna om förbundet; men danskarne ville endast ingå ett försvarsförbund, hvilket icke skulle omfatta något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
