Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reduktionen - Landskapsmötena och utskotts-riksdagen åren 1656, 1657 och 1658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorlunda blifva underhållen». Detta beslut skulle alla underskrifva och ingen undandraga sig delaktighet deri.
Äfven efter detta besluts fattande finner man dock ingen synnerlig verksamhet hos reduktionskollegium. Först kommo bekymren för danska kriget och rustningarna till Sveriges försvar mot infall från Skåne och Norge, så pesten, som mot slutet af året afbröt arbetena. Under året 1657 blefvo ock endast 54 hemman, med en sammanlagd ränta af 1,937 daler s. m., reducerade. Följande året, sedan konungen efter roskildska freden återkommit till riket, ehuru han ej återvände till hufvudstaden, fick reduktionen något bättre fart, emedan 91 hemman, med 2,945 daler s. m. ränta, då indrogos, och en ny resolution, upptagande 13 särskilda punkter, af konungen utfärdades i Göteborg den 19 Maj; men kollegii verksamhet synes dock under detta år varit ganska ringa, emedan blott tre protokoll finnas från året 1658. Under året 1659 upphörde dess verksamhet nästan helt och hållet, ty endast ett protokoll fördes under detta år och de indragna hemmanen utgjorde allenast 19, med 511 daler s. m. ränta. Den olyckliga vändning, det senare danska kriget tagit, röjde här sin inverkan, och i allmänhet finner man reduktionskollegii verksamhet stiga och aftaga i samma förhållande som konungens krigslycka. På det hela blefvo emellertid genom reduktionen under Carl Gustafs regering 2,659 hemman med 77,989 daler s. m. ränta till kronan indragna.
Vinsten af reduktionen, hvilken de ofrälse stånden så länge sträfvat att genomdrifva, var således föga betydande, äfven i förhållande till hvad man hoppades ernå genom den mycket begränsade reduktion, som vid 1655 års riksdag beslutades. Den hade i sjelfva verket varit en jemkningsåtgärd, vidtagen för att icke lemna de ofrälse ståndens fordringar alldeles åsido, men tillika förekomma en brytning mellan konungen och adeln. Under krigets skiften blef konungen allt mera angelägen att undvika en sådan brytning, och häraf föranleddes hvarjehanda mildringar i samt undantag från reduktionsstadgan så väl som åtskilliga nya donationer, som motverkade reduktionens ändamål. Äfven här blef således kriget ett hinder för att i rikets hushållning genomföra en förbättring, hvilken önskades icke mindre lifligt af konungen än af de ofrälse stånden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
