Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyvunna landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presterskapet den 20 April 1658 svurit trohetsed åt Sveriges konung, blef han redan samma dag af konungen upphöjd i adligt stånd och skulle få det ståtliga namnet Himmelstjerna, men föredrog att behålla sitt förra namn. Vi hafva förut omtalat huru biskop Vinstrup ock under alla skiften förblef trogen den ed han aflagt, och sådant synes äfven förhållandet varit med presterskapet i allmänhet.
Lunds domkapitel hade den tiden ganska omfattande rättigheter. Det hade adliga friheter för underlydande bönder och full patronatsrätt i de församlingar, som hörde under dess domsrätt. De till kapitlet hörande prelater och kaniker voro i besittning af de förmåner, som åtföljde patronatsrätten, och klagomål hade icke sällan blifvit anförda, att patronerne tillegnat sig större delen af sina sockenpresters räntor, hvarföre ock redan 1751 af konung Fredrik II blifvit utfärdad en förordning, att alla prester, hvilka domkapitlet »hade i försvar», borde behålla prestgårdarna och tionden mot erläggande af »en dräglig afgift» till sin patronus. Kapitlet hade egna stadgar, enligt hvilka de mål, som rörde detsamma, skulle afgöras, och ingen »residerande kapitelherre» var skyldig att svara inför härads- eller landsting. Redan under danska regeringen hade prelat- och kanik-befattningar blifvit tilldelade verldslige embetsmän, och detta förhållande fortfor under svenska styrelsen, så att Stenbock, Ehrensteen m. fl. fått sig anslagna hvarjehanda prebenden.
Carl Gustaf bekräftade biskopens löneförmåner. All den till biskopsstolen anslagna tionden skulle levereras å den ort biskopen föreskref; alla af Danmarks konungar till biskopens underhåll beviljade rättigheter och inkomster, äfvensom de åt honom förut anvisade andeliga gods, blefvo honom fortfarande tillförsäkrade. Kronans bönder skulle i kronoskogarne hemta 100 lass ved till biskopen. Dessutom förbehöll sig Vinstrup studii-skatten, 385 rdr af kyrkotionden, som tillförene utgått till Köpenhamns universitet, och han hade således intet skäl att klaga öfver njugghet hos svenska regeringen.
Till presternes rättigheter hörde, att de hade sina prestgårdar fria från alla kronoutskylder; dock funnos i åtskilliga församlingar inga prestgårdar eller tillhörde dessa kronan eller kapitlet. Äfven var presterskapet befriadt från all personalskatt och deras folk, som behöfdes till gårdens bruk, från utskrifning.
Borgerskapet åter synes haft mindre anledning till belåtenhet med ombytet af regering. Visserligen gynnades de skånska städerna på flera sätt af svenska styrelsen, för att till dem draga rörelsen från Köpenhamn, och genom upphörandet af de förra gränsetullarna mellan de gamla svenska landskapen och de nyvunna blefvo dessas kuststäder naturliga afsättningsorter äfven för de förra; men i följd af ökade tull- och accis-afgifter, förhöjda skatter och osäkerheten under kriget kommo, åtminstone under de första åren af svenska väldet, dessa städer i ännu sämre belägenhet än förut. Deras rörelse hade för öfrigt äfven under danska väldet varit i allmänhet föga betydande. Adeln påstods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
