- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
352

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carl XI:s minderårighet. Carl Gustafs testamente - Interimsstyrelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Adeln begärde, att den förmedling, hvilken den företog med sina gårdar, då de kommit af sig, eller vid arfskiften, måtte blifva gällande vid allmänna gärders utgörande, hvilket bifölls, så vidt förmedlingen blifvit vid allmän domstol godkänd. Vidare klagade adeln Öfver olaga skjutsningsbesvär och öfver sina bönders betungande med olaga gärder genom fogdarnes godtycke, hvilka klagomål regeringen lofvade afhjelpa. Adelns begäran att, efter fjerdeparter levererande enligt 1655 års beslut, erhålla bekräftelse på sina återstående gods förklarade regeringen sig vilja taga i närmare öfvervägande, och den äfven framstälda önskan om en jemnare fördelning af båtsmanshållet ville regeringen gå till mötes efter danska krigets slut.

Presterskapets klagomål rörde dels det intrång vid kyrkoherdars tillsättande, som ofta skedde genom regeringens eller adelns rekommendationer; dels de många nära kyrkorna anlagda krogarna, hvarigenom sabbatsbrott och många andra oordningar ofta förorsakades; dels gärders utkräfvande af prester äfven för ödeshemman samt fogdars otidiga stränghet vid gärders indrifvande, m. m, på hvilka klagomål regeringen svarade dels med hänvisning till gällande stadgar, dels med löfte att afhjelpa missbruken. Å en särskild besvärspunkt är regeringens svar rätt eget: »Det munbruk, som Anders Stråles efterlefverska haft med kyrkoherden, medan han stod på predikstolen, skall i orten ransakas om».

Borgareståndet begärde stadfästelse på sina privilegier samt att qvarntullen, så vidt den sedan 1655 utgick af de större städerna, skulle åter utbytas mot mantalspenningar. Det förra uppsköts tills vidare och det senare ansågs för tillfället betänkligt, hvaremot regeringen lofvade sin åtgärd till olaga landköps afstyrande och till förtydligande af några mörka ställen i lagen, hvarom borgareståndet äfven anhållit[1].

Interimsstyrelsen.


Innan ständerna åtskildes i Göteborg den 1 Mars 1660, hade det blifvit Öfverenskommet, att de skulle åter sammanträda till allmän riksdag i Stockholm under hösten samma år för firande af Carl Gustafs begrafning samt slutligt ordnande af riksstyrelsen under hans sons minderårighet. Under mellantiden utöfvades regeringsbestyren endast af en interimsstyrelse, bestående, såsom nyss är nämndt, af enkedrottningen, såsom ordförande, med två röster, samt af rådet i dess helhet.

Efter riksdagens slut stannade denna styrelse några veckor qvar i Göteborg, sannolikt för att vara närmare skådeplatsen för kriget och fredsunderhandlingarna.

Af rådets mera framstående ledamöter voro flere frånvarande till följd af hvarjehanda uppdrag i rikets tjenst. Så voro Carl Gustaf

[1] Jfr Tham, Bidrag till svenska riksdagarnes och regeringsformernas historia. Stockholm 1845, I: 6-36, hvilket arbete äfven i det följande, synnerligast vid framställningen af de inre förhållandena under Carl XI:s minderårighet, ofta blifvit följdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free