Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförmyndarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Bogesund, Svea rikes drots och Sveriges rikaste man, äfven dess störste magnat och det på en tid, då Sverige hade godt om sådana.
Det hörde till den tidens sed att högadeln under vistelsen i Stockholm lefde enkelt och indraget, men så mycket praktfullare inom sina grefskap, der de uppträdde såsom regerande furstar, med anspråk att vara lika med de tyske riksfurstarne. Så höll De la Gardie hof på Leckö, Oxenstierna på Tidön, Wrangel på Skokloster o. s. v. Ståtligast och stoltast bland dem alla uppträdde dock Brahe. Hans grefskap Visingsborg inom Jönköpings, Elfsborgs, Östergötlands och Skaraborgs län utgjorde 565 hemman, hans friherrskap Hanebo inom Skaraborgs län 68 hemman, hans finska friherrskap öfver 600 hemman, oberäknadt alla egendomar, dem han ärft eller köpt, eller dem han fått i gåfva af den förra förmyndarestyrelsen, af Christina eller af Carl Gustaf, i hvilket hänseende han alltid sett sig väl till godo. Med sådana besittningar kunde man föra en furstelig stat och det uraktlät icke heller Brahe.
Snedt mot Visingsö, der hans praktfulla slott Visingsborg var beläget, hade han på Gudsbacka, högsta punkten af den ås, som på östgötasidan sträcker sig längs Vettern, låtit uppföra ett litet vackert jagtslott, kalladt Brahehus, hvars ruiner man ännu beundrar och hvarifrån man har den härligaste utsigt öfver Vettern och dess omgifningar. Om, vid grefvens ankomst till stranden, öfverfarten till Visingsö försvårades af storm eller mörker, hade »gudfar på Gudsbacka», såsom han kallades af sina bönder, sin hviloplats i detta jagtslott, dit han bars af bönderna i en med det grefliga vapnet och många andra sniderier rikt utsirad bärstol, ty vägen var så brant, att man ej kunde färdas den hvarken åkande eller ridande. Derifrån bars han också ned till den vid foten af klippan väntande tunga, af rika förgyllningar prålande, med 4, 6 eller 8 hästar förspända grefliga vagnen, i hvilken han höll sitt intåg i sin egen stad Grenna eller Brahe-Grenna, såsom staden då kallades – han hade inom sina gref- och friherrskap tre städer, Grenna, Kajana och Brahestad – der borgerskapet stod under gevär, paraderande för grefven och hans sällskap. Vid hamnbryggan lågo täckta båtar, inuti klädda med rödt kläde, till hvilka grefven ledsagades af stadens borgmästare och råd samt af den grefliga stadsfogden. När sedan båtarne landade vid Visingsborgs hamntrappa, helsades de anländande af de grefliga trumpetarna och pukslagarna, medan kanoner dånade från Visingsborgs vallar och från Brahehus’ klippa. Från hamnbryggan till slottsporten stod det grefliga lifgardet, klädt i blått och hvitt, helsande de ankommande med dubbla salvor ur gevären.
Med sådan ståt emottogs grefve Per hvarje gång han, efter någon tids frånvaro, återvände till sitt grefliga slott Visingsborg, der han äfven bäst trifdes. Det var ock en ganska ståtlig borg, uppförd i fyrkant, omgifven med vallar, rikt späckad med kanoner, samt innehållande praktfulla salar, rustkammare, kansli, bibliotek, en samling af fornsaker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
