Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom anförtrodda embetet». Understödd af sin forne motståndare De la Gardie synes han ock hafva genomdrifvit sitt yrkande, i trots af sina förra vänners Sten Bielkes och Lars Flemings gensägelser. Någon tid derefter var Knut Kurck icke desto mindre lika bitter fiende till De la Gardie som förut. Under 1675 års riksdag föreföll mellan De la Gardie, å ena, samt Clas Rålamb och Knut Kurck, å andra sidan en häftig ordvexling, hvarjemte de båda sistnämnde tillstyrkte ständerna att genom utsedde kommissarier göra sig underrättade huru kronans inkomster under minderårigheten blifvit förvaltade, genom hvilken ransakning de trodde sig kunna störta De la Gardie; men då den efterräkning, hvilken Kurck sålunda yrkat, verkligen började träda i verkställighet, ville han icke underkasta sig densamma. Hos ifrarne för en starkare konungamakt hade han också gjort sig illa anskrifven genom sitt påstående, att rådet vore ett särskildt stånd i riket, som stod midt emellan konungen och de andra stånden, hvilket det tillhörde att hålla de öfrige medborgarne till sin undersåtliga pligt mot öfverheten samt att vara skiljedomare i de tvistigheter, som kunde yppas mellan konungen och ständerna. Härigenom ådrog han sig äfven den unge konungens onåd, så att, ehuru han 1677 blifvit president i Svea hofrätt, blef han i Oktober 1681 förvisad hofvet och i Maj 1682 afskedad från sitt rådsembete. Tillika träffades han så hårdt af reduktionen, att han, förut en af Sveriges rikaste godsegare, måste på auktion sälja sitt lösörebo och af alla hans egendomar öfvergingo endast Hedensö och Norsholm till hans son. Han dog på Hedensö i Juni 1690.
Lorens Creutz, friherre till Cassaritz i Lifland, herre till Sarflax, Abborfors, Ljuxala och Saris i Finland, var född 1615, blef 1638 assessor i bergskollegium, 1649 landshöfding öfver Åbo och Björneborgs län, i Juni 1654 friherre, 1655 hofrättsråd i Åbo hofrätt och samma år landshöfding öfver Dalarne, i hvilken egenskap han tog en verksam och för honom hedrande del i danska kriget åren 1657 och 1658 samt utnämndes i Februari 1660 till riksråd och tillika till rikskammarråd. I December 1667 kallades han till ledamot af den kommission, som skulle utarbeta exekutions-stadgan och i Augusti 1669 förordnades han till ordförande i kommissionen rörande trolldomsväsendet i Dalarne. Han var en för kunskaper, nit och skicklighet väl ansedd, i flera grannlaga värf bepröfvad man, men fick slutligen en befattning, för hvars åligganden han var fullkomligt främmande, då han 1675 utnämndes till amiral och följande året erhöll befälet öfver svenska flottan. Utgången blef också olycklig både för flottan och för Creutz, som med sitt amiralskepp Kronan sprang i luften under sjöslaget mot danska och holländska flottorna vid Öland den 1 Juni 1676, enligt hvad vi närmare skola omtala i berättelsen om sjökriget detta år. I de civila befattningar, han utöfvat, hade Lorens Creutz visat mycken duglighet, men såsom befälhafvare öfver flottan var han i intet hänseende på sin plats. »Han var», såsom det heter i en samtida anteckning, »envis, såsom finnarne i allmänhet, och så sträng i sitt befäl att nästan alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
