Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekräfta de adeliga privilegierna, uppsatt till dessas försvar en skrift, så väl och så försigtigt affattad, att dessa privilegier åtminstone vid det tillfället icke kommo under skärskådande.
Såsom öfverståthållare hade Rålamb, utom den vanliga styrelsen af hufvudstaden, äfven några omsorger, föranledda af en smittosam farsot, som af i land förda sjuka bland flottans manskap blifvit spridd i staden, samt fick tillika konungens uppdrag att förmå köpmännen i Stockholm skaffa salt och råg till Stralsund, för att med dessa artiklar förse fästningarna i Pomern. I flera ännu befintliga bref förklarade honom konungen sitt välbehag öfver hvad han uträttat genom det understöd i penningar han af staden utverkat, genom flottans utredning, genom afskaffandet af flera missbruk vid amiralitetet m. m. och såsom särskildt bevis på konungens bevågenhet blef Rålamb i Mars 1674 upphöjd i friherrligt stånd. Alla den tidens riksråd, som före honom inkommit i rådet, voro redan förut friherrar eller grefvar. Sin befattning med flottans utredning fick Rålamb på det sättet, att, sedan konungen befalt rådet härtill utse någon man »af anseende och kraft», svarade rådet i en skrifvelse af den 7 Juli 1676, att ingen vore dertill mera skicklig än öfverståthållaren Rålamb genom sitt embete, som satte honom i tillfälle att verka på borgerskapet och andra, hvilkas biträde härvid var af nöden, ej mindre än genom sin bekantskap med kammarverket och amiralitetsväsendet och framför allt genom det trogna nit, den redlighet och den oförtrutenhet i konungens och rikets tjenst, han vid alla tillfällen låtit förnimma. »Då en sådan reel och väl institutionerad man låtit öfvertala sig till detta mödosamma biträde i dessa så farliga tiders stora nödsmål, ansåg rådet sig skyldigt att honom hos hans maj:t till all konungslig nåd på det högsta rekommendera, andra trogna undersåtar till lofligt efterdöme» – loford, som synnerligen den tiden voro högst ovanliga för någon rådsledamot af hans embetsbröder och som bäst visa huru högt aktad Rålamb af dem var.
Länge fick dock ej Rålamb stanna qvar på den plats, der han uträttat så mycket, ty i December 1678 förordnades han till president i Göta hofrätt, sannolikt för att aflägsna honom från hufvudstaden under den förestående statshvälfningen, hvarigenom konungen gjorde sig enväldig. Det var nemligen välbekant, att Rålamb icke var någon vän af en enväldig konungamakt, utan höll strängt på rådets och ständernas samt särskildt på adelns rättigheter. Såsom hofrätts-president tillvann han sig emellertid det beröm, att ingen enda af de domar, han öfvervarit, blifvit hänskjuten till revision hos konungen, och att ingen sak, som under en session företagits, blifvit uppskjuten. Rålamb var ock särskildt berömd för djupa juridiska kunskaper, bestyrkta genom flera af honom utgifna arbeten, bland hvilka i synnerhet hans »Åtskilliga påminnelser uti rättegångssaker», som utgafs 1664 och i ny upplaga 1679, vann stort anseende och mycket begagnades vid utarbetandet af 1734 års lagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
