Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täcka könet och icke minst hos drottning Hedvig Eleonora, hvars hofmarskalk han blef redan vid 24 års ålder och hvars enskilda hushållning han ordnade med stort förstånd och omtanke, jemte det han lika sorgfälligt skötte sina egna affärer, så att han var en af Sveriges rikaste män. Vid 26 års ålder blef han riksstallmästare efter Dulle Banér och innan han ännu fylt sitt 28:de år, blef han riksråd i Augusti 1668. Den kloka hushållning, han visade i afseende å sina egna angelägenheter, iakttog han äfven med hänseende till statens, deltog ofta i rådets öfverläggningar och, medan farbrodern Gustaf Otto Stenbock höll sig till De la Gardie, hörde Fredrik till Bielke-partiet samt talade alltid för sparsamhet och bättre hushållning med kronans inkomster. Hans öden efter förmyndarestyrelsens slut skola vi framdeles meddela.
Johan Gyllenstierna, friherre till Lundholm, herre till Almarestäk och Heljö, son till amiralen och landshöfdingen i Upland Göran Gyllenstierna, var född på mödernegården Elfsjö i närheten af Stockholm den 18 Februari 1635. Sedan han i tio år studerat i Upsala och förvärfvat sig grundliga kunskaper, besökte han de flesta europeiska länder, deribland äfven Italien och Spanien, samt blef kammarherre hos Carl Gustaf och derefter kansliråd 1660. Under de båda riksdagarna detta år väckte han mycken uppmärksamhet såsom en bland hertig Adolf Johans häftigaste motståndare och ännu mera under riksdagen 1664, der han ifrigt förfäktade den någon gång äfven förut framkastade satsen, att adeln ej kunde öfverröstas af de tre ofrälse stånden. Men om han sålunda uppträdde såsom kraftig förkämpe för adelns myndighet, var han en lika djerf frihetskämpe, när det gälde att mot de grefliga anspråken försvara den öfriga adelns rättigheter. Oaktadt denna så öppet och så skarpt ådagalagda ovilja mot högadeln blef Johan Gyllenstierna af en bland dennas mest framstående förkämpar De la Gardie 1666 förslagen till hofkansler och dertill utnämnd framför äldre och mera förtjente medsökande, sannolikt för att söka draga honom på de styrandes sida, då han förut alltid stått på adelns i stridigheterna mellan denna och rådet. Under 1668 års riksdag var han landtmarskalk och utmärkte sig äfven såsom sådan samt blef i Oktober detta år inkallad i rådet, der han icke egentligen slöt sig till någotdera af de förut varande partierna, ehuru han mest närmade sig Bielkes, särdeles i striden för sparsam statshushållning och mot de grefliga anspråken. För öfrigt deltog han flitigt i rådets förhandlingar och yttrade sig i alla ämnen med en frimodighet, säkerhet och sakkännedom, som voro högst ovanliga hos en så nyligen blifven rådsledamot och hvarigenom han på flera sätt ådagalade sin öfverlägsenhet. Sin egentliga betydenhet vann han likväl först efter förmyndarestyrelsens slut, då han blef en hufvudperson under första afdelningen af Carl XI:s regering, enligt hvad vi i det följande skola finna.
Bland den öfriga rådspersonalen hafva friherre Knut Posse, grefve Axel Lillie, grefve Hans Christofer von Königsmarck, grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
