Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1661-1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett riksämbete och med detsamma en plats i regeringen hade sålunda blifvit ledigt, och rikskanslern gjorde nu en framställning till rådet, huru vid detta embetes återbesättande borde förfaras. Valet kunde ej ske utan ständernas vetskap, men borde derföre en allmän riksdag sammankallas eller blott ett utskott af ständerna? Det senare hade de visserligen undanbedt sig, utom i särdeles vigtiga angelägenheter. »I allmänhet», tillade De la Gardie, »måste väl ej blott de fem höga riksembetena, utan samtliga rådsplatserna besättas med riksens ständers vetskap.» Det sista trodde Bonde ej vara hvarken förr satt i fråga eller öfverensstämmelse med Sveriges lag. De la Gardie hänvisade till Schering Rosenhane, såsom den der varit med om regeringsformens uppsättande; men Rosenhane kunde ej påminna sig sådant hafva varit ständernas mening och tyckte, att det vore svårt, om konungen skulle underkasta sig något dylikt. Häruti instämde Bengt Oxenstierna, och De la Gardie sade sig vara gerna villig att antaga en sådan förklaring, ehuru väl någon inskränkning i konungens makt härutinnan i alla fall ej kunde gälla utom under en förmyndarestyrelse. Härvid fick saken för tillfället bero, men emellertid blefvo de lediga rådsembetena tills vidare icke tillsatta.
Under hela året hade enkedrottningen varit närvarande vid nästan alla rådets sammanträden, men merendels utan att deltaga i debatterna. De öfrige regeringsledamöterne hade ock varit flitigt tillstädes och tagit en liflig del i öfverläggningarna. Först mot hösten började de, så väl som rådet i allmänhet, att tidtals taga sig tjenstledighet. Så var Kagg borta nästan hela Augusti och September, riksdrotsen kring medlet af September, rikskanslern och riksskattmästaren i början af Oktober, och Wrangel for i September till Pomern.
Efter temligen långa julferier sammanträdde rådet åter mot slutet af Januari 1662 och statshushållningsfrågorna blefvo nu åter föremål för öfverläggning. Bonde klagade, att stämpelpappersafgiften ej varit tillräcklig för den påräknade tillökningen i hofrättspersonalernas inkomster, samt öfver det obilliga förhållande, att kronans tjenstemän ofta nog fingo vidkännas afkortningar i sina lönevilkor, så att de fingo dels tjena för half lön, dels under första året för intet, från hvilka afkortningar prester och städernas tjenstemän voro befriade. Om häri någon ändring icke genast kunde vidtagas, borde dock påminnelse derom göras vid nästa riksdag, hvari äfven de öfriga riksråden instämde.
Det var en grundtanke i Gustaf Bondes statshushållningsplan, att en riksstat borde upprättas, som sedermera under hela tiden för förmyndarestyrelsen skulle blifva orubbadt gällande och sålunda bringa stadga i rikets drätsel. Äfven under året 1662 framlade han ett förslag till sådan stat, genom hvars orubbliga antagande han hoppades, att rikets hela skuld, till hvars afbetalande 6 tunnor guld skulle årligen anvisas, kunde vara liqviderad vid konungens tillträde till regeringen. När detta förslag i medlet af April inlemnades i rådet, förklarade De la Gardie sig väl i det hela nöjd dermed, men instämde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
