Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1668-1672 - De yttre förhållandena, 1668-1672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på tronen», och sådana yttranden hördes från flera håll. De anklagade förhördes först genom några deputerade och sedermera inför hela rådet; men då man ej fann några spår till en genomtänkt plan, utan alltsammans syntes varit endast löst prat, stannade det vid en skarp tillrättavisning och varning att för framtiden taga sig till vara för dylika »förtretliga» yttranden.
Inom regeringen och rådet hade under tiden mellan 1668 och 1672 års riksdagar åtskilliga förändringar inträffat. Riksskattmästaren Sewed Bååt samt riksråden Per Sparre, Lorens von der Linde och Matthias Björnklou hade aflidit. Efter Bååt hade dels Gustaf Banér Carlsson, dels Clas Rålamb förestått ordförandeplatsen inom kammarkollegium, och under detta kollegium stod nu kammarrevisionen såsom särskild afdelning. I Svea hofrätt var den äldre Johan Gyllenstierna fortfarande president och der sutto, bland riksråden, Svante Banér, Gustaf Sparre och Göran Gyllenstierna. I Göta hofrätt var Gustaf Posse president samt Ebbe Ulfeldt och Thord Bonde ledamöter af rådsklassen. President i Åbo hofrätt var Erik Sparre och i Dorpts Lars Fleming. I krigskollegium tjenstgjorde, under riksmarsken Carl Gustaf Wrangel såsom ordförande, riksråden Gustaf Kurck, Pontus De la Gardie och Gustaf Oxenstierna såsom ledamöter, den sistnämnde i egenskap af rikstygmäsrare. I amiralitetskollegium var riksamiralen Gustaf Otto Stenbock ordförande samt riksråden Nils Brahe och Clas Stjernsköld ledamöter. I kansliet, med rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie till chef, tjenstgjorde riksråden Sten Bielke, som under De la Gardies ofta inträffade frånvaro hade ledningen af kansligöromålen, Per Sparre, Matthias Björnklou och den yngre Johan Gyllenstierna, efter hvilken konungens lärare Edmund Gripenhjelm 1671 blifvit hofkansler. President i bergskollegium var Erik Fleming och i kommerskollegium Knut Kurck. I Finland var Herman Fleming fortfarande generalguvernör, i Lifland Clas Tott, i Estland Bengt Horn, i Ingermanland Helmfelt, i Pomern Carl Gustaf Wrangel, i Bremen och Verden Henrik Horn, i Skåne Gustaf Banér Persson. Axel Sparre var öfverståthållare i Stockholm, Bengt Oxenstierna president i Wismarska tribunalet samt Gustaf Kurck efter Sewed Bååt guvernör öfver drottning Christinas underhållsländer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
