Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den, som ville rätt förstå densamma, rådfråga tyska, franska och latinska ordböcker. Då så mycket af lagen vore förändradt, vore det onödigt att öfversatta det förändrade; men skulle dessa förändrade lagrum uttagas och de nysvenska lagrummen, som kommit i stället, inflickas, »så finge det utseendet af en sönderbruten marmorvägg, lappad med gråstensbitar». Säger man, att en öfversättning behöfves, på det att svenskan måtte bättre förstås, så synes motsatsen vara nödigare, att nemligen vi, hellre än att studera andra språk, först göra oss bekanta med vårt rätta äldsta modersmål, som eftergifver intet tungomål i fullkomlighet, rikhet och prydlighet samt vanvördas ej af andra än dem, som ej vilja besvära sig med att forska efter de gamla ordens ursprung och rätta förstånd.
Med frågans öfverlemnande till ständernas utskott upphörde förmyndarestyrelsens åtgärder i afseende å lagrevision, och då utskotten icke hänsköto denna fråga till stånden, förekommer ingenting derom i 1672 års riksdagsbeslut.
Deremot utfärdade förmyndarestyrelsen flera författningar och ordningsstadgar, som berörde särskilda delar af rättsväsendet, såsom »duellsplakatet» af den 23 December 1662; »stadgan om eder och sabbatsbrott» af den 2 Oktober 1665; »plakatet om intressen» af den 14 November 1666, hvarigenom bestämdes, att ingen fick taga högre ränta än 8 procent; »förordningen om inrättandet af en förmyndarekammare i Stockholm», den 27 April 1667. »sjölagen» af den 12 Juni 1667, hvartill förslaget, uppgjordt af kommerserådet Henrik Moucheron, granskades af en särskild kommission, med riksrådet Sewed Bååt till ordförande och bestående för öfrigt af 3 riksråd och 14 ledamöter dels från Svea hofrätt, amiralitets- och kommerskollegierna, dels borgmästare i Stockholm och handlande; »stadgan öfver missbruks och oordningars afskaffande vid adelns trolofningar, bröllop, gästabud och begrafningar», den 19 December 1668; en dylik stadga för presterskapet af den 1 Mars 1669; »förmyndareordningen» af den 17 Mars 1669; »hamnrätten» af den 10 Maj samma år; »påbud om några ärenden, som alla domstolar till exekutionens främjande skola iakttaga», samt »exekutionsstadga», båda af den 10 Juli 1669; »vexelrätten» af den 10 Mars 1671; »gårdsrätten eller husdisciplin, som efter kongl. maj:ts nådiga tillåtelse af ridderskapet och adeln vid deras gårdar och hushållningar brukas må», den 4 April 1671, hvilken författning väckte, såsom redan är nämndt, stor förbittring hos de ofrälse stånden och som också aldrig blef af Carl XI stadfästad, samt »accis-rätten» af den 2 Maj 1672.
Frågor rörande lagskipningen förekommo under förmyndarestyrelsen ofta så väl inom rådet som vid riksdagarna. Här likasom i många andra hänseenden föranleddes svårigheterna hufvudsakligen dels af bristande penningetillgångar, dels af adelns mer och mer stegrade anspråk.
Hofrätterna klagade ofta än hos konungen, än hos riksdrotsen öfver sin nödstälda belägenhet. Tjenstemännen inom dessa öfverrätter erhöllo vanligen icke någon aflöning förr än efter ett eller två års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
