Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Penningeväsendet
- Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvilket fall de skulle i densamma fullgöras samt efter sin lydelse inför rätta erkännas och gälla. De, som hade varor att afyttra, förpligtades att jemka deras pris efter de nu utsatta myntvärdena, hvaröfver städernas magistrater skulle hålla noggrann uppsigt. Allmogens utlagor fingo dock ej utkräfvas i dukater eller i riksdaler och annat silfvermynt, utan i den myntsort, som i orten fans att tillgå.
Det dröjde likväl länge, innan det nya myntet vann en allmännare tillämpning i rörelsen inom landet. Allmogen saknade kopparmyntet, hvarvid den var van, och då penningebrist uppstod i följd af förmyndarestyrelsens mer och mer tilltagande misshushållning, trodde mången den vara att tillskrifva myntförändringen. Från flera håll ropades, att om kopparn myntades i stället för att säljas, skulle man aldrig sakna penningar i landet. Också började man snart att åter mynta koppar, men den nya myntordningen blef dock bestående.
Undervisningsväsendet.
Då i det föregående mycket varit att lägga förmyndarestyrelsen till last, bör man ej heller glömma hvad som kan lända densamma till berömmelse, hvartill i främsta rummet hörer det varma och upplysta nit denna styrelse samt synnerligast De la Gardie egnat åt bildningen och dess befordringsmedel.
Härvid bör särskildt anmärkas den nitiska verksamhet, som under denna tid egnades åt forskningar öfver Sveriges forntid och som erhöll liflig uppmuntran af rikets store samt framför allt af De la Gardie.
Isländaren Johan Rugman hade på en resa från sin fäderneö till Köpenhamn blifvit tagen af kapare under sjökriget 1658 och förd till Göteborg. Per Brahe tog honom i beskydd och genom De la Gardies inflytande kom han till Upsala, der han spridde kännedom om de isländska sagorna och den isländska litteraturen i allmänhet. Professorerne Olof Verelius och Olof Rudbeck omfattade med värma dessa studier, och år 1661 företog Rugman på Upsala akademis bekostnad en resa till Island för att samla handskrifter. De, hvilka han vid återkomsten medförde, utgjorde sedermera grunden för antiqvitetskollegiets samlingar. Redan samma år utnämndes en ny riksantiqvarie, och år 1666 utfärdades ett kungligt plakat för att från förstöring freda borgar, runstenar, grafhögar och öfriga minnesmärken från forntiden.
Samma år uppstod i rådet fråga om inrättande af ett antiqvitetskollegium, och år 1668 fick detta kollegium, för hvilket Stjernhjelm stäldes i spetsen, sin instruktion. Det skulle samla och utgifva äldre urkunder, bref, krönikor och sagor, beskrifva runminnesmärken och mynt, utarbeta en ordbok öfver det gamla götiska språket, en svensk rättshistoria, en historia om svenska kyrkan m. m. Kollegiet fick sitt säte i Upsala och kom snart i liflig verksamhet. Carl Tungel, som i diplomatiskt uppdrag skickades till Brabant, fick sig ålagdt att uppsöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0580.html
