Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De senast eröfrade landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordnades år 1662 tvänne kungliga kommissioner, den ena, bestående af riksskattmästaren Gustaf Bonde, generalguvernören i Skåne, Halland och Bleking, riksrådet Gustaf Otto Stenbock, och riksrådet Schering Rosenhane, för att ordna förhållandena i dessa trenne landskap, samt den andra, som utgjordes af riksrådet Bengt Skytte och generalguvernören öfver Bohus län Harald Stake, för detta landskaps ordnande. Båda kommissionerna hade till uppdrag att genomse alla privilegier samt söka öfvertala adeln i dessa landskap att åtnöja sig med svenska adelns rättigheter och invånarne i allmänhet att antaga svensk lag och rättegångsordning.
Adeln samt ombud för presterskapet och städerna i Skåne, Halland och Bleking voro i början af September 1662 samlade till landtdag i Malmö, der mellan dem och den kungliga kommissionen fördes underhandlingar, hvarvid dessa landskaps ständer väl visade sig benägna för en närmare förening med Sverige, men yttrade tillika en bestämd önskan, adeln att bibehållas vid de rättigheter den innehaft under dansk styrelse, och stånden i allmänhet att behålla sin gamla lag och sina kyrko-ordinantier. De undanbådo sig alla handelsmonopolier och privilegierade handelskompanier samt framstälde såsom gemensam önskan, att en hofrätt måtte inrättas i Skåne och ett universitet i Lund. Resultatet af öfverläggningarna blef den så kallade Malmö recess, som undertecknades den 18 September 1662 och innehöll hufvudsakligen, att invånarne skulle visa Sveriges konung trohet och lydnad; att de togos under konungens beskydd och skulle bibehållas vid sina fri- och rättigheter; att de skulle betala utskylder till svenska kronan; att de tre landskapen skulle inkorporeras i svenska riket och deltaga i riksmötena; att deras kyrkoordningar skulle iakttagas; att invånarne skulle dömas efter danska lagen, till dess den svenska hunne blifva känd, samt lyda under Göta hofrätt, till dess en egen hofrätt för dessa landskap kunde inrättas; att politieordningar, som afsåge landskapens kultur och välstånd, skulle upprätthållas och kongl. maj:t utfärda nya sådana stadgar, om så behöfdes; att adeln erhöll bekräftelse på sina privilegier, hvilka dock skulle öfverses och jemföras med de svenska; att presterskapets privilegier på samma sätt bekräftades, samt att handel, manufakturer och handtverk skulle beskyddas. Städerna fingo löfte, att »monopolier, landtköp och skadliga kompanier skulle afskaffas». I Malmö eller Landskrona skulle ett Stockholmsbankens kontor inrättas. Svenskt mynt skulle genast samt svenskt mått, mål och vigt småningom införas. Stora och lilla tullen, accisen och mantalspenningarna skulle utgöras likasom i Sverige, men adeln och presterskapet vara från sistnämnda utskyld befriade. För öfrigt åtog sig hvarje stånd en särskild bevillning.
För Bohus län voro fullmäktige af landskapets fyra stånd samlade i Uddevalla, der den kungliga kommissionen dels sjelf fattade beslut rörande de af ständerna anförda besvär, dels hemstälde till regeringens afgörande sådana ärenden, som angingo landskapets allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
