Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De senast eröfrade landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalguvernören ansåge kunna tillhandagå dem med upplysningar; men endast en underordnad tjensteman, »befallningsmannen i Christianopels län», instälde sig. Stadens magistrat och borgerskap hördes emellertid öfver sina angelägenheter. Magistraten bestod af två borgmästare och fyra rådmän, hvilka valdes af staden, men utnämndes af generalguvernören, sedan landshöfdingen blifvit hörd. De lägre tjenstemännen tillsattes af magistraten. Rättsskipningen utöfvades i första instansen af byfogderätten, i den andra af rådstufvurätten, som hvarje tisdag sammanträdde. Tredje instansen hade förut varit ortens landsdomare; men vid 1668 års riksdag hade alla landskapens städer utverkat sig tillåtelse att till tredje instans få Göta hofrätt. Rätten skipades efter konung Fredrik III:s otryckta stadsrätter, Christian IV:s recesser, birkerätten och konung Hanses lag eller stadga, men ej efter någon svensk lag, utom den nyss staden tillkomna sjörätten. Man önskade nu allmänt att få en lag att följa, dansk eller svensk. Stadens inkomster, hvaraf alla dess tjenstemän skulle aflönas, uppgingo till endast tre till fyrahundra daler i vägare-, tolags- och bropenningar, af hvilka en borgmästare fick så mycket som fyra rådmän. Räkningar hade aldrig varit förda eller ifrågasatta, utan »som uppbörden fallit, är hon strax de betjente emellan delad». Häri föreskrefvo regeringsombuden ändring. Stadens sjöfart var obetydlig, blott fraktfart på Lübeck och Kalmar. Egna varor voro ved, pottaska och enestör, hvilka i staden hemtades af en holländare, som ej hade burskap. Man önskade nedsättning i tullafgifterna samt afstyrande af landtköp och af landthandtverkares medtäflan. Handtverkare funnos blott till stadens eget behof. De i staden förlagde soldater brukade stjäla, dock ej ostraffadt. De hade af gammalt rätt att taga ett vedträd af hvarje lass, som fördes in i staden, och fingo i underhåll hvardera 4 öre i månaden, hvilket staden ansåg för mycket! Presterskapets aflöning bestod i 4 rdr af hvarje borgare till kyrkoherden, jemte tionde, offer vid jul, påsk och pingst, inkomster af vigsel, dop och begrafning, samt boställsgård. Till kaplanen gaf hvarje borgare årligen en riksmark.
Den 1 Oktober hölls sammanträde med ortens presterskap, en del »militiebetjente», stadens magistrat och borgerskap samt allmogen i Östra härad. Presterskapet höll årliga landtmöten i Lund vid midsommartiden under generalguvernörens ledning, samt tid efter annan utomordentliga prestmöten, till hvilka en prest från hvart härad kallades. Intet kapital fans, utan blott en »stock», hvari medel samlades för de fattiges underhåll. Häradsting hölls af tingsfogden hvar fjortonde dag. Jemte tingsfogden, som hade årlig lön af häradet, sutto i rätten en tingsskrifvare och åtta ej edsvurne »stockmän», utsedde af tingsfogden under näst föregående ting. I brottmål var stockmännens antal femton. Tingsfogden och tingsskrifvaren utsågos af generalguvernören, men hade under danska tiden varit valde af allmogen. Många klagomål förekommo öfver skattebördornas tyngd samt öfver prejerier af kronobetjeningen och militären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
