Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persterskapet och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stånda lagligt ansvar, men sådant borde undersökas af prester utom stiftet.
Sedan 1664 års riksdag blifvit öppnad, öfverlemnades båda biskoparnes sak till presteståndet, hvilket genom omröstning, som vid den tidens riksdagar skedde stiftvis, godkände kommissionens utlåtande öfver Johannes Matthiæ skrifter, men öfverlemnade ärendet för öfrigt till regeringens godtfinnande, med tillägg, att ståndet icke kunde hålla författaren till dessa skrifter för en nyttig lärare och medbroder eller förman i församlingen. Kort derefter företogs äfven Terseri sak. Han hade i en böneskrift till regeringen förklarat sig vilja återkalla och afbedja allt, hvari han felat i sin katekesförklaring, samt om det öfriga bevisa, att »förnäme och misstänkte lutherske teologer» med honom instämde. Presteståndet godkände emellertid enhälligt kommissionens yttrande öfver hans arbete samt ogillade hans förklaringar och vilkorliga återkallelser. Han borde antingen rent återkalla sina satser eller ovedersägligt bevisa ogiltigheten af de mot dem gjorda anmärkningar. Man ansåg sig ej böra för honom fälla någon förbön, då det stred mot ståndsbrödernes samveten att begära hans återställelse, utan att märkelig förbättring inträdt.
Regeringen tillät båda biskoparne att sjelfve begära afsked från sina embeten och den 25 Augusti 1664 biföllos deras ansökningar derom, Johannes Matthiæ på de af honom anförda skäl, ålderdom och sjuklighet, hvarföre regeringen ville tillåta honom att derefter sin lifstid i rolighet fullända, Terseri utan anförda skäl, men med löfte att, om hans uppförande det förtjente, framdeles blifva benådad med underhåll.
Johannes Matthiæ, som, genom de rika förläningar, Christinas frikostighet förunnat honom, hade betydlig enskild förmögenhet, framlefde i stillhet sina återstående dagar till 1670, då han afled i Stockholm. Terserus tillbragte omkring ett år i Pargas, en hans prebendeförsamling på Åland, med åtnjutande af sin förra lön, hvarefter han utnämndes 1665 till kyrkoherde i Riddarholms och 1668 i Clara församling inom Stockholm, samt 1671 till biskop i Linköping efter den då aflidne Samuel Enander.
Den stränga renlärighetsifran, som röjde sig i regeringens så väl som i presterskapets behandling af anmärkningarna mot de båda biskoparna, framträdde äfven i andra regeringsåtgärder.
Så utfärdade regeringen den 14 Augusti 1663 ett plakat, innefattande, med anledning af Johannes Matthiæ och Terseri skrifter, en förmaning till alla rikets inbyggare, helst dem af läroståndet, att vakta sig för skadliga försök att stifta fred mellan olika trosbekännelser. Läroståndet, föräldrar och alla, som hade omvårdnad om barns uppfostran, borde låta barnen läsa Luthers mindre, i riket allmänt brukliga katekes, jemte Nicenska och Athanasianska symbola, samt till förklaring af denna katekes hålla sig vid Luthers större katekes, hvilken regeringen ville för detta ändamål låta på svenska öfversätta. Den, som väckte nya och onyttiga frågor eller sådana, som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
