Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Danska kriget 1677
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danska kriget 1677.
Under vintern mellan åren 1676 och 1677 skedde starka rustningar så i Danmark som i Sverige. Konung Christian ingick närmare förbund med kurfursten af Brandenburg, biskopen af Münster och landtgrefven af Hessen, hvilka alla lofvade hjelptrupper. Dessutom uppsattes inom Danmark flera nya regementen. I Sverige skedde, oaktadt den hårda knekteutskrifningen 1676, två nya under loppet af 1677: en ordinarie, då omkring 4,000, och en extraordinarie, då 6,365 man utskrefvos – den strängaste utskrifning, som hållits allt sedan Gustaf Adolfs tid. Också såg man nu i lederna från femtonåriga gossar ända till sjuttioåriga gubbar. Frankrike inbetalte visserligen under årets lopp 1 1/2 million daler silfvermynt i subsidier, men denna summa förslog ej ens att betäcka hälften af utgifterna för rustningarna till lands och sjös. Äfven de af ständerna beviljade gärdena voro härtill otillräckliga och kronogods till nära 300,000 dalers värde måste detta år bortpantas för att anskaffa medel till krigskostnaderna.
Carl XI började året 1677 med en tacksägelsefest öfver segern vid Lund. Den 4 Januari, på dagen en månad efter slaget, uppställdes hela svenska hären i slagordning, hvarefter predikan hölls och glädjesalvor aflossades. I alla rikets kyrkor firades denna dag. Då större delen af det i Landskrona inneslutna danska rytteriet öfvergått till Köpenhamn, upphörde nödvändigheten att med någon större svensk styrka observera Landskrona; men danske befälhafvaren i Christianstad Meerheim, som hade der ett betydligt antal ryttare, ströfvade ännu vidt omkring i östra Skåne, och snapphanarnes ströfverier hade i betänklig grad tilltagit, hvarföre Carl XI beslöt afgå till Christianstad att blokera denna stad, till hvars närhet den svenska hären framkom den 12 Januari och förlades i trakten rundt omkring Wä i qvarter, i hvilka den stannade under tio veckor. Efter hand skickades dock de flesta regementen till gamla Sverige att uppfriska och rekrytera sig, så att konungen under tvänne veckor hade hos sig endast 500 man och 8 kanoner samt ingen af generalerne utom Ascheberg, hvilket hade kunnat kosta honom dyrt, om Meerheim, som i Christianstad hade en styrka af 3,000 man, haft kännedom om förhållandet.
Medan det större kriget sålunda hvilade, fortsattes snapphanekriget med så mycket större förbittring. Konung Christian hade under föregående året, redan före sitt infall i Skåne, ditskickat bref och utliggare med uppmaningar, löften och lockelser till inbyggarne i allmänhet och allmogen i synnerhet att åter ställa sig på sin förra öfverhets sida. Detta lyckades så mycket mera, som många, särdeles bland allmogen, hela tiden, sedan de förra danska landskapen afträddes, förblifvit danskt sinnade och som nu något hvar trodde, att det utmattade inom sig söndrade, af så många fiender hotade Sverige icke skulle kunna bibehålla dessa landvinningar. När derföre Christian V under sommaren 1676 tågade genom Skåne, blef han nästan öfverallt mottagen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0688.html
