Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1677
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skjuten för det han utan nödtvång uppgifvit fästningen. Båda dessa städer skulle nu återtagas, och ledningen af detta värf uppdrogs åt riksrådet Johan Gyllenstierna som den 14 Januari 1677 lemnade svenska högqvarteret i Wä och i slutet af månaden från Möre härad i Småland med några hundra soldater och ett par tusen beväpnade bönder inföll i Bleking och blokerade Christianopel, hvilket innehade en dansk besättning af 600 man. Kort derefter försökte öfverste Axel Wachtmeister den 6 Februari att genom ett nattligt anfall intaga Carlshamn eller åtminstone ett par danska fregatter, som der lågo infrusna; men den danske kommendanten, som genom snapphanarne fått kännedom om det tillämnade anfallet, hade låtit uppsåga isen kring fregatterna, och när svenskarne under skydd af mörkret närmade sig, blefvo de mottagna af en häftig eld från så väl fregatterna som fästningen samt måste med icke obetydlig förlust draga sig tillbaka. Härefter gick Axel Wachtmeister, med hvilken hans bror Hans, som utmärkt sig i slaget vid Lund, nu förenade sig, till Christianopel att understödja Gyllenstierna, hvilken redan ett par dagar före deras ankomst börjat beskjuta staden och sedermera med sådan ifver fortsatte belägringen, att besättningen måste gifva sig den 22 Februari, då 70 snapphanar, som nu blefvo fångne, afrättades och fästningsverken raserades.
Efter lyckligt fulländadt värf på detta håll drog Gyllenstierna, jemte bröderne Wachtmeister, till Carlshamn, der flere Smålands-bönder stötte till svenska hären. En ordentlig belägring anordnades och åtskilliga batterier upprättades; men ännu innan dessa behöft användas, gåfvo sig, den 8 Mars, danskarne, som erhöllo fritt aftåg. Det var likväl ganska nära, att svenska lägret kort derefter blifvit öfverrumpladt. Danske befälhafvaren i Christianstad, Meerheim, som ännu ej fått kännedom om Carlshamns dagtingan, hade nemligen den 9 Mars från Christianstad utsändt en större rytteritrupp och en mängd snapphanar, för att komma de belägrade till hjelp. Under följande natten inbröto danskarne i svenska lägret, och det var endast med yttersta möda, som Axel Wachtmeister, med några i hast samlade krigare, lyckades uppehålla fienden så länge till dess de öfriga trupperna hunno ordna sig, hvarefter anfallet blef tillbakaslaget och äfven nu dödades en mängd snapphanar.
Gyllenstierna aflade den 20 Februari hos konungen räkenskap för hvad han i Bleking uträttat och fick derför mycket beröm, hvarefter han i Mars och April fortsatte sitt tåg mot snapphanarne i norra Skåne ända till Engelholm. Öfverallt underkastade sig bönderne, och de så väl som presterne måste afgifva skriftliga förbindelser att ej tåla några snapphanar, utan allestädes förfölja dem, hvarföre de fingo behålla sina skjutgevär. Dylika förbindelser affordrades äfven allmogen i södra Skåne, likasom det förut skett i Bleking; men så snart svenskarne väl voro borta och deras stridskrafter dragit sig till vestra delen af Skåne, voro, redan i Maj, snapphanarne åter i full verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
