Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om utbetalning af en viss rund summa för hvardera, mot hvilken de skulle vara befriade från ytterligare åtal från kommissionen. En sådan öfverenskommelse ingick äfven amiralitetskollegiets ledamöter, men krigskollegiets, mot hvilka yrkats ersättningsansvar för flera millioner d. s., vägrade all sådan uppgörelse, och en af kollegiets ledamöter, fälttygmästaren Gustaf Oxenstierna, en bror till kanslipresidenten, inlemnade i September 1687 en utförlig skrift, hvari han visade eller åtog sig att bevisa anmärkningarnas grundlöshet. I de flesta punkterna blef ock krigskollegium frikändt. Kommissionens verksamhet fortsattes emellertid ända till in i April 1700, då Carl XII formligen samt helt och hållet efterskänkte allt hvad ännu kunde vara outredt eller obetaldt i följd af åtal och domar, härrörande från gransknings- och stora kommissionen eller från kammarkommissionen, hvarmed sålunda den stora räfsten var afslutad.
Liqvidations-kommissionen inrättades ungefär samtidigt med reduktions-kommissionen och fick till uppdrag att granska, utreda, gilla eller förkasta de fordringar och anspråk, som af undersåtar gjordes mot kronan, samt tillika kronans anspråk mot undersåtar, i anledning af reduktions- samt stora och kammarkommissionernas domar. Clas Fleming förordnades till liqvidations-kommissionens ordförande, och dess verksamhet begynte i Februari 1681 samt fortfor lika länge som kammarkommissionens eller till dess Carl XII i April 1700 efterskänkte största delen af kronans ännu återstående fordringar i följd af reduktionsbesluten vid riksdagarne 1655, 1680 och de följande. Liqvidationskommissionens åtgärder klandrades ännu bittrare än någon af de öfriga kommissionernas, och dess efterräkningar voro också onekligen ofta obilliga, stundom äfven orättvisa, men genom dess afkortningar, nedprutningar och beräkningar skall emellertid kronan blifvit befriad från en skuld af 21,400,000 d. s., utan att behöfva infria den med några kontanta medel.
Exekutions-kommissionen tillsattes 1685 för att bevaka kronans rätt och indrifva medlen, sedan liqvidations-kommissionen utredt och till siffran bestämt huru mycket hvarje tilltalad hade att till kronan erlägga. Den stäldes under ledning af vicepresidenten i Svea hofrätt, förre sekreteraren i reduktionskollegium Olof Thegner, och denna kommissions verksamhet fortfor lika länge som liqvidations-kommissionens samt var föga mindre klandrad än dennas.
Åtskilliga andra kommissioner, med mera tillfälliga uppdrag, torde icke behöfva särskildt omnämnas. I allmänhet voro dessa kommissioner en god skola för Carl XI:s embetsmän. De, som der utmärkt sig, blefvo vanligen inom kort befordrade till landshöfdingar och, om de fortfarande voro konungen till nöjes, kallades de att bekläda presidentplatser eller inträda i rådet. När någon landshöfding förflyttades till annat embete, hade han att afgifva en berättelse om sin förvaltning, och i anledning af denna berättelse meddelades särskilda föreskrifter till efterträdaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
