Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptagen af andra ännu vigtigare värf, att han hade föga tid att egna deråt. Efter hans död i Juni 1680 blef fältmarskalken friherre Rutger von Ascheberg hans efterträdare, men nu skildes Bleking från detta generalguvernement och i stället lades Bohus län till detsamma, hvaremot Bleking förenades med Kalmar län och erhöll till styresman generalamiralen friherre Hans Wachtmeister.
Ascheberg, dittills känd endast såsom en ovanligt modig, rask och duglig krigare, utvecklade i sin nya befattning en utomordentlig och högst berömvärd verksamhet, hvarigenom han befästade svenska regeringens myndighet inom dessa landskap och fullbordade deras införlifvande med det öfriga Sverige. Han införde ordning och reda öfverallt, förstod att göra sig åtlydd af alla, höll sträng hand öfver författningarnas verkställighet, genomdref indelningsverket, tog noga kännedom om kungsgårdar och rusthåll under sina trägna resor inom de landskap han styrde, höll noggrann ordning bland trupperna och skyddade bönderne mot allt öfvervåld, samt efterlemnade, genom denna lika omfattande som till sina följder välgörande verksamhet, vid sin död i April 1693 ett vördadt minne såsom en bland de bäste länsstyresmän Sverige egt.
Efter Aschebergs död indrogs generalguvernörsembetet och generallöjtnanten friherre Otto Wellingk blef guvernör i Skåne, hvilken befattning han innehade under det återstående af Carl XI:s regering. Han synes hos konungen gjort sig misstänkt för egennytta, men berömdes af allmogen för det han höll hand öfver nyttiga författningars efterlefnad, skaffade den nödlidande rätt och vid årligen hållna möten välvilligt mottog menigheternas framställningar om sina angelägenheter. Hvad som rörde organisationsfrågor inom landskapen och dessas närmare anslutning till det öfriga Sverige var likväl redan undangjordt af Ascheberg.
Landskapen hade allesammans lidit mycket under kriget, och en mängd gårdar lågo öde. Åt dem, som ville återupptaga och bebygga sådana lägenheter, gaf konungen åtskilliga fördelar, och under Aschebergs kloka, kraftfulla samt tillika milda och välvilliga styrelse återvände välmågan så småningom. Tillika gjordes allt för att befordra dessa landskaps införlifvande med det egentliga Sverige. Svenska lagens antagande och rättegångsväsendets förändring till likhet med det svenska genomfördes 1683. Svensk kyrkoordning och svenskt språk infördes i dessa landskaps kyrkor och skolor. Redan 1680 fingo rikets biskopar befallning att draga försorg om skånska prestlägenheters besättande med svenskar och deremot anställa skånska prester i svenska församlingar. År 1689 blef äfven svenska uppbördsverket infördt i Skåne, Halland och Bleking. Sammansmältningen skedde också utan synnerlig svårighet, sedan den förbittring, som under kriget hos allmogen uppstått, efter några år lagt sig, och bönderne i dessa landskap kunde vid jemförelsen mellan sin samhällsställning såsom svenske medborgare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
