Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förvaltningen
- Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Bremen och Verden voro förhållandena ungefär detsamma som i Pomern. Äfven dessa landskap hade under kriget varit i Sveriges fienders våld samt derunder lidit mycket, och äfver der sökte man efter fredens återställande upphjelpa det betryckta landet så godt man kunde. Fältmarskalken Henrik Horn, som varit dessa landskaps generalguvernör alltsedan 1666 och ihärdigt försvarat dem under kriget, återinträdde efter dess slut i sin befattning, hvilken han utöfvade till sin död 1692, då han efterträddes af Erik Dahlberg till 1696 samt denne af generallöjtnanten grefve Jurgen Mellin till 1698.
Krigsväsendet.
Svenska landthären hade under kriget blifvit så medtagen, att den under sista krigsåret ej kunnat uppbringas till mer än halfva antalet mot det, hvartill den uppgått vid krigets början. Under hela tiden hade ock flera svårigheter mött att med den osäkra och otillräckliga tillgång, utskrifningarna och värfningarna erbjödo, ersätta lidna förluster, ehuru under åren 1673–1680 endast för fotfolkets kompletterande 27,600 man blifvit utskrifne. Man måste derföre vara betänkt på något annat sätt än den af ständernas samtycke vid riksdagarna beroende utskrifningen att ersätta afgången i den krigsmakt, som erfordrades för rikets försvar. Detta sätt fann Carl XI i indelningsverket.
I en föregående del är visadt, huru, alltefter öfverenskommelse mellan regeringen och ständerna, utskrifning skedde antingen efter mantal (hufvudtal) eller efter gårdatal, båda sätten medförande den olägenhet för kronan, att det nyutskrifna manskapets antal aldrig kunde på förhand med säkerhet beräknas och ofta utföll högst olika, samt för de utskrifningsskyldige, att bördan blef ojemnt fördelad och, när större utskrifning fans nödvändig, kändes i hög grad tryckande. Allmogen hade derföre börjat mer och mer önska att få denna börda närmare bestämd genom införande af ett ständigt knektehåll, hvarom allmogen i Dalarne sedan 1612, i Vesterbotten sedan 1637 och i Jemtland sedan 1645 redan med kronan ingått aftal. Genom ett kontrakt af den 9 Augusti 1682, hvilket af konungen stadfästades den 9 September samma år, åtog sig allmogen i Gestrikland och Helsingland att hålla Helsinge regemente vid ständig styrka af 1,200 man genom indelning efter gårdatal, mot befrielse från utskrifning. Medelst en ny förening, som af konungen faststäldes den 21 Oktober Samma år, förband sig äfven Dal-allmogen att hålla Dal-regementet vid samma styrka af 1,200 man, och denna styrka blef vid 1682 års riksdag bestämd för hvart och ett af samtliga regementen vid fotfolket samt skulle hållas fulltalig genom utskrifning i alla landskap, som ej ingingo på ständigt knektehåll. Redan under riksdagens fortgång upprättades kontrakt med allmogen i Upland, Östergötland, Södermanland, Vestmanland och Nerike om ständigt knektehåll till det faststälda antalet för hvarje regemente, mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0825.html
