Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hopkommet, lemnade teologie professorn i Åbo Petrus Bång (f. 1633, d. 1696), då han i sin äfven 1675 utgifna »De gamle Sveo-Göters kyrkohistoria» påstod, att paradiset legat i Finland, att Adam bott i Kälkestad och att han varit den förste svenske biskop! I slutet af Carl XI:s regering gjorde Johan Peringskjöld (f. 1654, d. 1720) sig känd såsom öfversättare af isländaren Snorre Sturlesons konungasagor.
Den nyare svenska historien blef emellertid icke heller försummad. Jonas Werwing, sedan 1685 assessor i antiqvitets-kollegium (d. 1697), fick konungens befallning att utarbeta en historia om Sigismunds och Carl IX:s regeringar, hvilken dock ej trycktes förr än 1744, men sedermera blifvit hufvudkällan för denna tids historia. Johannes Widekindi, rikshistoriograf sedan 1665 (d. 1678), utgaf 1671 en historia om ryska kriget 1607–1617, hvilken året derpå utkom äfven i latinsk öfversättning. Under detta arbetes tryckning fick han Carl XI:s befallning att utarbeta gustavianska konungahusets historia, men medhann ej mera än första delen af Gustaf Adolfs, från 1611 till 1617, hvars tryckning begynte 1676 och fullbordades först 1680, två år efter författarens död. Rysslands och Danmarks sändebud i Stockholm gjorde likväl så starka protester mot åtskilliga i detta arbete förekommande uttryck, att dess utgifvande instäldes och Werwing fick befallning att deri införa behöfliga rättelser. Samuel Pufendorfs på latin författade svenska historia under åren 1630–1654 utkom i Utrecht 1688, och hans äfven på latin författade, af Carl XI bekostade Carl Gustafs historia i Nürnberg 1696. Det är en diger foliant, prydd med ritningar af Erik Dahlberg, stuckna i koppar. Innan arbetet fick utgifvas, granskades det af kronprinsen Carls lärare Thomas Polus och aktuarien i riksarkivet Göran Bergenhjelm, på hvilkas yrkande, bland annat, uttogs ett ställe, der konungen berömdes för det han mottagit en rättelse af sina riksråd. Att trycka något sådant gick naturligtvis ej an under Carl XI:s regering. En annan historia om Carl Gustafs regering, äfven på latin, ehuru af mindre betydenhet, utgafs i Strengnäs 1661 af Johan Oljeqvist, hofjunkare hos drottning Christina och son till hennes lärare Johannes Matthiæ. För öfrigt utgafs 1688 Samuel Pufendorfs Inledning till svenska historien, samt 1671 och 1687 två upplagor af Johannes Schefferi på latin författade sammandrag af svenska historien.
Allmänna historien behandlades endast i läroböcker och rörande särskilda delar deraf utgåfvos åtskilliga öfversättningar af utländska författares arbeten.
I kyrkohistorien utgåfvos åtskilliga arbeten af Erik Benzelius, af Johannes Matthiæ, Christinas lärare, af Petrus Bång och af Clas Örnhjelm, rikshistoriograf sedan 1679 (död 1695).
I allmänhet röjde sig under denna tid stor flit inom det historiska området, ehuru man visserligen i allmänhet saknar den kritiska skärpan och förmågan att göra öfverskådligt det ämne man företog sig att behandla.
Geografien blef under Carl XI:s regering föga bearbetad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
