Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Carl XI:s samtida: Konungahuset
- Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yngre sonen Gustaf Samuel Leopold gick äfven i österrikisk tjenst och blef sedermera gift med en furstinna af Veldenz, men deras sammanlefnad blef så olycklig, att de snart måste skiljas. Vid Carl XII:s död ärfde han pfaltzgrefskapet Zweybrücken, hvilken han innehade till sin död 1731, och med honom utdog denna gren af det pfaltziska huset.[1]
Embetsmännen.
Den talrika rådspersonalen vid Carl XI:s tillträde till regeringen undergick snart åtskilliga förändringar. Redan den 8 Januari 1673 erhöll den en ytterligare tillökning, då fältmarskalken, generalguvernören öfver Ingermanland Simon Grundel-Helmfelt, rikstygmästaren grefve Gustaf Oxenstierna, riksstallmästaren grefve Anders Torstensson, en son till den store härföraren, samt hofkanslern, Carl XI:s förre lärare Edmund Gripenhjelm, utnämndes till riksråd. I Oktober 1673 tilldelades denna värdighet äfven åt öfverkammarherrn, öfversten för lifgardet grefve Gustaf Adolf De la Gardie, rikskanslerns äldste son. I September 1674 blefvo generallöjtnanten grefve Axel Julius De la Gardie, rikskanslerns yngre broder, samt landshöfdingen öfver Vestmanland friherre Ernst Johan Creutz inkallade i rådet, och i Mars 1677 blef fältmarskalken, generalguvernören öfver Skåne, Halland och Bleking friherre Fabian von Fersen utnämnd till riksråd, men afled redan den 30 Juli samma år.
Under tiden hade, bland rådets ledamöter under förmyndarestyrelsen, Gabriel Oxenstierna, Herman Fleming och Erik Sparre aflidit under året 1673, äfvensom Johan Gyllenstierna Nilsson samma år nedlagt sina embeten. Följande året afledo riksråden Svante Banér och Clas Tott; under året 1675 Edmund Gripenhjelm, och under året 1676 riksmarsken Carl Gustaf Wrangel samt riksråden Clas Stjernsköld, Lorens Creutz och Gustaf Posse.
Under året 1677 stupade Helmfelt i slaget vid Landskrona och Harald Stake afled, och under de följande åren minskades rådspersonalen ytterligare genom Bengt Horns död 1678, Axel Sparres, Erik Flemings och Gustaf Soops 1679, samt Gustaf Banérs (Carlssons), Johan Gyllenstiernas (Göranssons) och Per Brahes 1680.
Sedan, efter envåldsregeringens införande 1680, riksrådens benämning blifvit förändrad till kungliga råd, blefvo härtill i Septembers 1681 utnämnde fältmarskalken, generalguvernören öfver Skåne, Halland, Göteborgs och Bohus län samt Dalsland friherre Rutger von Ascheberg, generallöjtnanten, guvernören öfver Vesternorrland friherre Christofer Gyllenstierna och generalamiralen, guvernören öfver Kalmare län, Öland
[1] Jfr Fryxell, Berättelser ur svenska historien, XIV: 6-16; XIX: 39-100. - O. v. Feilitzen, Bidrag till historien om pfaltzgrefven hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0926.html
