Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredsunderhandlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afslutande, framstälde icke blott anspråk på de delar af Pomern, om hvilkas afträdande man öfverenskommit i förbundsfördraget med England, utan äfven på Pomern i dess helhet, samt erbjöd 4 millioner rdr för denna återstående del af Pomern, jemte det han icke sparade på löften, till prinsen och till de svenska riksråden, om de häruti ville gå konung Fredrik Wilhelms önskningar till mötes. Han fann dock ingen villig att lyssna härtill, och förslaget motarbetades dessutom både af Frankrike och England, af hvilka intetdera önskade att Preussen alltför mycket utvidgade sig. Frankrike var dessutom angeläget att Sverige skulle behålla fast fot i Tyskland, för att framdeles, likasom förut skett, kunna påräkna dess bistånd i stridigheter inom tyska riket. Den preussiske ministern ville emellertid icke gifva med sig, och så uppehöllos underhandlingarna hela hösten, så att fredstraktaten med Preussen undertecknades först den 21 Januari 1720. Genom densamma afträdde Sverige Stettin, Damm, Golnau, landet mellan Oder och Peene samt öarne Üsedom och Wollin, hvaremot Preussen förband sig att betala 2 millioner rdr, icke på något sätt biträda czaren samt söka förmå Danmark att återställa hvad det innehade af Pomern.
På samma gång som fredsfördraget med Preussen undertecknades äfven den 21 Januari 1720 förbundsfördraget mellan Sverige och England i hufvudsaklig öfverensstämmelse med preliminärfördraget af den 18 Augusti. I sina allmänna bestämmelser om undsättningsskyldighet m. m. var detta fördrag grundadt på de äldre af 1665 och 1700; men för det pågående kriget med Ryssland lofvade England understödja Sverige både med subsidier och med en stark flotta, som tidigt nästa vår skulle infinna sig i Östersjön för att afvärja ryska anfall mot Sverige och söka förmå czaren till en billig fred. Deremot förband sig Sverige att icke på något sätt understödja pretendenten till Englands tron eller lemna hans anhängare skydd eller lyssna till några planer, som kunde vara England till skada. Särskild underhandling om ett handelsfördrag skulle med det första öppnas och emellertid ömsesidig fullständig handelsfrihet ega rum i båda makternas europeiska länder, med alla varor, hvilkas in- eller utförsel icke genom särskilda förordningar voro förbudna, samt inga andra umgälder eller högre tull erläggas än före fördragets ingående var stadgadt. Två hemliga artiklar åtföljde fördraget. Genom den första förbundo sig båda makterna att med alla medel verka för den protestantiska religionens skydd i alla länder, der den var lagligen tillåten eller dittills tåld. I den andra utlofvade England sin bemedling för tillvägabringande af fred mellan Sverige och Danmark samt förband sig att i allmänhet upprätthålla de äldre fördragen.
Med Polen ingicks i Januari 1720 stillestånd, mot svenska regeringens löfte att erkänna August för Polens konung, och af Sveriges fiender återstodo således endast Danmark och Ryssland. Med Danmark hade ingen uppgörelse kunnat träffas och med Ryssland hade fredsunderhandlingarna å Åland visserligen blifvit fortsatta, men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
