Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1740, 1741
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tronföljden inom hennes ättegren, men det gammalryska partiet, med den mäktiga slägten Dolgorucki i spetsen, sätta på tronen Peter den stores yngsta dotter Elisabeth, som äfven hade på sin sida största delen af ryska folket, hvilket bittert hatade de gynnade utländingarne. Kriget mot Turkiet, ehuru fördt med framgång för Ryssland, hade likväl medtagit en stor del af dess stridskrafter, och man ville derföre gerna undvika ett nytt krig.
Någon anledning för de fortsatta truppafsändningarna till Finland fans således i sjelfva verket icke, men, uppmuntrad af Tessin och hans försäkringar om Frankrikes välvilliga afsigter, fullföljde dock svenska regeringen sin krigiska politik. Man hoppades genom Frankrikes medverkan vinna Danmarks, Preussens och Polens biträde samt förespeglade Danmark Liflands och Preussen Kurlands förvärfvande såsom lockelse till ett gemensamt anfallsförbund mot Ryssland. Man fann nu tiden vara inne att öppna det från sista riksdagen hvilande »sekreta bihanget», och ehuru bland der förutsatta lyckliga omständigheter, under hvilka kongl. maj:t skulle ega börja krig, blott en ansågs hafva inträffat, i det Tessin gifvit förhoppning om de franska subsidiernas utbetalande på förhand, så beslöts likväl, att, derest Tessin kunde af franska regeringen utverka ett nytt understöd af 750,000 rdr samt Preussen förmås till neutralitet och Danmark till biträde, så skulle kriget begynnas med 30,000 man och 20 linieskepp.
Tessin kunde dock ej förmås att göra framställning om det nya understödet, emedan han kände kardinal Fleurys obenägenhet för penningeutgifter i allmänhet. I Berlin misslyckades de svenska underhandlingarna helt och hållet, och i Danmark tycktes de visserligen hafva bättre framgång, men sedan de blifvit förrådda för engelska regeringen, såsom man i Danmark trodde genom någon svensk statsmans förvållande, och engelska regeringen kraftigt besvärade sig öfver dessa underhandlingar, som afsågo att draga Danmark från det engelska förbundet till ett franskt-svenskt, förklarade äfven danska regeringen, att saken måste hvila tills vidare. Det enda, svenska regeringen genom sina vid denna tid förda underhandlingar vann, var ett försvarsförbund med Turkiet, som afslutades den 2 December 1739 och hvari båda makterna förbundo sig till ömsesidigt bistånd, derest endera anfölles af Ryssland – en förbindelse, hvilken dock, vid turkiska regeringens kända opålitlighet, var föga att bygga på.
Ställningen hade sålunda för det rådande partiet inom svenska regeringen blifvit ganska brydsam, då de riksråd, som tillhörde detta parti, vid den föregående riksdagen förespeglat partiet ett krig mot Ryssland, hvarigenom Sverige skulle återvinna sina förlorade besittningar, och de stöd, man påräknat för att med framgång kunna föra detta krig, försvunnit det ena efter det andra. Kanslipresidenten, som i allmänhet var »nog modfäld i motväder», hade under våren 1740 blifvit alldeles rådlös och visste ingen annan utväg än att sammankalla en urtima riksdag, medan man ännu kunde hoppas att hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
