Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1742, 1743
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl ej heller var utan allt inflytande på de dömandes uppfattning af förhållandena. Härtill kom att hattpartiets ledare nu gjorde allt för att på generalerne och på krigets ledning kasta hela skulden för dess olyckliga utgång, hvarigenom man ville draga uppmärksamheten från det förflugna och äfventyrliga i sjelfva krigsföretaget. »Planen för kriget var god», hette det, »och omständigheterna gynnande; men alltsammans blef vid verkställandet förderfvadt genom en förening af oskicklighet och trolöshet». När sådana yttranden hördes från de tilltalades partivänner, var det icke underligt om den större allmänheten dömde på samma sätt, och om äfven detta inverkade på domstolen.
Bland de båda generalerne var Buddenbrock otvifvelaktigt den minst felaktige. Han hade, under den tid han fört öfverbefälet, visat vida mer månhet om truppernas underhåll, än sedermera blef förhållandet, och äfven vid flera tillfällen satt sig emot det ständiga återtågandet, när Lewenhaupt öfvertagit befälet. Dessa för Buddenbrock gynsamma förhållanden blefvo dock för allmänheten obekanta, och man sökte tvärtom kasta mesta skulden på honom, möjligen med beräkning att han skulle kunna blifva enda offret och Lewenhaupt skonas. Född i Lifland och gift med en holländska, hade Buddenbrock icke, såsom Lewenhaupt, några inflytelserika anhörige, som kunde understödja honom, och ingen gjorde sig möda att vederlägga de rykten om förräderi, feghet, trolöshet m. m., som om honom utspriddes. I synnerhet lades nederlaget vid Willmanstrand honom till last, ehuru i sjelfva verket Wrangel, som emot Buddenbrocks order inlåtit sig i denna strid, här var den egentligen felaktige; men Wrangel hade under striden visat ett mod och en beslutsamhet, värdiga de tappre carolinernes, och derföre var han nu allmänhetens gunstling. I en till rådet under sommaren 1742 aflemnad berättelse hade ock Wrangel sökt komma ifrån de fel, han sjelf begått, genom att kasta skulden på Buddenbrock, och allmänheten drog ej i betänkande att taga för gifvet, det Hatten Buddenbrock med afsigt lemnat Mössan Wrangel i sticket. Något sådant kunde dock ej i rättsväg läggas Buddenbrock till last, men väl att han varit illa underrättad om fiendens förehafvanden och ej förstått att rätt bedöma hans afsigter.
Den 13 Maj slutades skriftvexlingen i rättegången mot Buddenbrock, och den 21 afkunnades domen, som lydde å förlust af lif, ära och gods. De anförda skälen voro, att han icke hållit sina trupper tillsammans, utan låtit dem delvis angripas och nedgöras; att han icke satt Willmanstrand i försvarstillstånd; att han, i fall sådant varit omöjligt, icke låtit dervarande trupper och förråd i tid undanföras; att han icke nog snart skyndat till Wrangels hjelp; att han icke nog kraftigt satt sig emot Lewenhaupts ständiga återtågande; att han, i händelse föreställningarna deremot varit fruktlösa, icke om förhållandet underrättat svenska regeringen, samt att han, så mycket som hos honom stått till görandes, styrkt och rådt till anfallskrig mot Ryssland. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
