Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och direktör öfver fortifikationen samt 1731 friherre. Sedan han 1735
gift sig med Arvid Horns dotter, blef han 1737 general af infanteriet
och befälhafvare öfver alla trupperna i Finland, samt erhöll följande
året af Hattarne löfte om inträde i rådet, om han kunde öfvertala sin
svärfar att lemna detsamma. Sedan detta skett i slutet af 1738, var
ock Löwen en af de riksråd, som utnämndes i Mars 1739, blef 1748
generalguvernör i Pomern och Greifswalds akademikansler samt grefve
1751, erhöll tjenstfrihet från alla sina embeten 1766 och afled i Stralsund
den 25 Juli 1772. Han ansågs för en mycket klok och fin man
samt var i allmänhet en af de mera betydande inom rådet.
Carl Didrik Ehrenpreus, son af faktorn i Örebro Hans Preuss,
1695 adlad med namnet Ehrenpreus, var född i Örebro 1692 och
tjenstgjorde i kansliet, till dess han 1712 i sällskap med Olof
Cederström reste ut till Carl XII i Bender, deltog i kalabaliken
följande året och utmärkte sig dervid så, att konungen erbjöd honom att
blifva öfverstelöjtnant, hvilket Ehrenpreus dock undanbad sig. Från
kansliet öfvergick han till Svea hofrätt, der han blef hofrättsråd 1729,
inkallades i rådet i Mars 1739, blef friherre 1747, Upsala akademis
kansler 1751, i hvilken egenskap han gjorde sig högeligen förtjent
om detta läroverk, utnämndes till grefve samma år, men tog aldrig
introduktion såsom sådan samt afled i Stockholm den 21 Februari
1760 barnlös och slöt således sjelf sin grefliga ätt. Han var en man
med stor duglighet både i statens och sitt partis tjenst samt förblef
äfven trogen de hattpartiets åsigter han från början omfattat.
Carl Gustaf Tessin till Åkerö, son af riksrådet grefve Nicodemus
Tessin, var född i Stockholm den 5 September 1695. Till följe af
särdeles lyckliga anlag, väl vårdade, inhemtade han tidigt goda
kunskaper i en mängd ämnen och i synnerhet i de sköna konsterna, för
hvilka han visade lifligt sinne, så väl som för vetenskaper och vitterhet.
Dessa hans lysande anlag föranledde enkedrottningen Hedvig
Eleonora att lemna honom betydliga understöd till företagande af
utrikes resor, och hon förmådde äfven Carl XII härtill, så att den
unge Tessin blef satt i tillfälle att under åren 1714–1719 besöka en
stor del af Europa samt en längre tid dröja i Wien, Rom och Paris,
der dåvarande svenske ministern Erik Sparre, som sedermera blef hans
svärfader, sökte och äfven lyckades bringa till sans och stadga den
allt för liflige, ofta obetänksamme ynglingen. Denne utnämndes redan
1718 af Carl XII till hofintendent, men återkom ej till Sverige förr
än efter konungens död, då han genast väckte mycket uppseende genom
sin utmärkta personlighet och sina mångsidiga kunskaper. Horn använde
honom i kansliet och visade sig såsom hans välvillige gynnare; men
Tessins lifliga inbillning drog honom snart från mösspartiets lugna,
försigtiga och fredliga statskonst till Hattarnes mera lysande, ehuru
ock mera äfventyrliga planer.
Sin statsmannabana begynte Tessin vid 1723 års riksdag, då han
var ledamot af mindre sekreta deputationen och tog den lifligaste del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
