Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som faller inom Adolf Fredriks regering, mångfaldiga tillfällen att till honom återkomma.
Gustaf Palmfelt till Ensjö, son af statskommissarien Gustaf Palm, år 1687 adlad med namnet Palmfelt, var född i Stockholm 1680 och hade varit krigsråd samt landshöfding först i Bleking och sedermera i Skaraborgs län, då han blef friherre 1731, landshöfding i Stockholms län 1733 och president i kammarkollegium 1737. Han hade genom en flygskrift, som uppmanade till endrägt och förtroende, väckt regeringens uppmärksamhet, såsom lämplig att blifva landtmarskalk 1738, men hade då fått vika för Tessin. Vid 1742 års riksdag var han åter i fråga att utses till landtmarskalk, men blef i stället riksråd i September detta år och följande året tillika kansliråd. Dock fick han ej länge utöfva dessa embeten, ty han afled redan i September 1744. Han var både en ganska duglig embetsmän oeh tillika en för sin tid framstående skald.
Anders Johan von Höpken till Ulfåsa, son af presidenten friherre Daniel Niklas von Höpken och född i Stockholm 1712, röjde tidigt ovanligt rika förståndsgåfvor, som ytterligare utbildades genom en sorgfällig uppfostran. Efter fulländade studier och fleråriga utrikes resor inträdde han i statens tjenst, kort före 1768 års riksdag, vid hvilken hans politiska bana begynte. Det stora anseende hans fader, hattpartiets egentliga skapare, egde, i förening med den unge Höpkens stora kunskaper och rika snillegåfvor, beredde denne, som då nyss fylt sitt 26:te år, en plats i sekreta utskottet, der han med ungdomlig värma förfäktade de åsigter, som omfattats af faderns och Hattarnes öfriga ledare. Sedan deras parti segrat vid riksdagen och Carl Gyllenborg blifvit kanslipresident, användes Höpken såsom hans biträde vid den hemligaste brefvexlingen och, sedan han vid 1741 års riksdag åter blifvit ledamot af sekreta utskottet, tillskapades för hans räkning en ny expeditionssekreteraretjenst i utrikes expeditionen. Redan vid 1746 års riksdag önskade Hattarne honom in i rådet, men man ansåg den nu 34 år gamle epeditionssekreteraren allt för ung och innehafva en allt för låg grad å embetsmannabanan för att med ens vinna riksrådsvärdigheten. För att häfva åtminstone den senare betänkligheten, utnämnde honom konungen till hofmarskalk, hvarefter hans utnämning till riksråd följde i December 1746 så hastigt, att man sade Höpken hafva vaknat som sekreterare, ätit middag som hofmarskalk och gått till sängs som riksråd. Han förblef ock sedermera inom rådet en af Hattarnes mest framstående ledare och hade stort inflytande på regeringsärendena under de sista åren af konung Fredriks regering. Ännu större blef detta efter Adolf Fredriks uppstigande på tronen, och vi få i berättelsen om Adolf Fredriks regering flera tillfällen att återkomma till Höpken och hans verksamhet.
Fabian Wrede till Elimä, Peipola och Fogelsta, son af öfverstelöjtnanten Fabian Wrede, var född i Finland 1694 och hade i svensk krigstjenst hunnit till kaptens-graden, då han 1719 begärde afsked för att gå i holsteinsk tjenst, der han steg till generalmajor, men begagnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
