Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Adolf Fredriks regering. Riksdagen 1751, 1752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adolf Fredriks regering.
Riksdagen 1751, 1752.
Adolf Fredrik, Sveriges kronprins sedan 1743, hade förestått regeringen under konung Fredriks sjukdom och varit närvarande vid hans dödsbädd den 25 Mars 1751. Han hade, vid sitt antagande till tronföljare, edligen förbundit sig att, efter anträdet till regeringen, »styra riket enligt dess beskrifna lag, stadgar, beslut och regeringsform», och sedan rykten om försök å hans sida till konungamaktens utvidgande spridt sig, hade han 1749, genom allmän kungörelse, på det heligaste bedyrat, att han aldrig tänkt hemligen eller uppenbarligen eftersträfva något, som vore mot hans underskrifna försäkran och afgifna ed, eller mot rikets regeringsform och ständernas frihet stridande, samt att han skulle anse »som sin och rikets hätskaste fiende och otrogne förrädare en hvar, som gjorde något dylikt försök». Sjelf var ock Adolf Fredrik af ett fogligt och föga företagsamt lynne, och hade han fått följa sin egen böjelse, så hade sannolikt hans regering blifvit åtminstone för honom personligen lugn och lycklig; men han beherskades alltför mycket af sin i själskraft honom vida öfverlägsna, hersklystna gemål Lovisa Ulrika, och inom hofpartiet saknades också icke de, som visade sig hågade att befordra hennes planer till vinnande af ökadt välde.
Redan under natten efter konung Fredriks död föreslog öfversten grefve Hans Henrik von Liewen, en son till den i det föregående omnämnde riksrådet med samma namn och nu en af de djerfvaste inom hofpartiet, att Adolf Fredrik följande morgon, då han trädde i rådkammaren, skulle med gardets biträde arrestera rådet, taga hyllningsed af trupperna, kollegierna och Stockholms borgerskap, sammankalla ständerna och förelägga dem en regeringsform, liknande den, enligt hvilken Carl XI styrt riket, samt hafva trupper i beredskap att undanrödja allt motstånd i ord eller handling.
Verkställandet af denna plan hade dock fordrat långt mera kraft, beslutsamhet och sinnesnärvaro, än Adolf Fredrik egde, och Liewens egen syster, en gunstling hos Lovisa Ulrika, gjorde också allt för att afskrämma henne från försöket, för hvilket ock Adolf Fredrik, trots Liewens ifriga öfvertalande, visade sig föga hågad. Det stannade således vid några anmärkningar, dem Adolf Fredrik uppsatte mot det utkast till konungaförsäkran, rådet föreslagit honom genast efter konung Fredriks död; men då han följande morgon fann rådet samladt och tillika en mängd embetsmän från de särskilda kollegierna och embetsverken tillkallade, för att hylla honom till konung, samt kanslipresidenten Tessin i sitt helsningstal framhöll »rådets kärlek till ständernas fri- och rättigheter och dess beslut att dem upprätthålla», kom sig Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0248.html
