Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Adolf Fredriks regering. Riksdagen 1751, 1752
- Riksdagen 1755, 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen och rådet. För öfrigt, om ock hattpartiets ledare inom rådet ej vid riksdagen vunnit någon ytterligare maktutvidgning, hade partiet dock i allt annat ej haft att beklaga sig. I afseende å förhållandet till utländska makter, näringslagstiftningen och maktställningen i allmänhet hade knappt något försök gjorts att rubba Hattarnes öfvermakt, och detta parti fortfor således att innehafva ledningen af de allmänna ärendena.
Riksdagen 1755, 1756.
Kort efter riksdagens slut företog konungen en resa till Finland, för att taga kännedom om förhållandena derstädes, samt åtföljdes af riksråden Ekeblad och Löwenhjelm, generalen Ungern-Sternberg och öfverste Stjerneld. De tre sistnämnde och synnerligast Löwenhjelm stodo nu högt i konungens förtroende. Deremot var generalmajoren Augustin Ehrensvärd, som fått sig uppdraget uppförandet af den nya fästningen Sveaborg vid Finlands sydkust, illa anskrifven vid hofvet, och man misstänkte, att resan till Finland blifvit företagen till en del för att genom anmärkningar vid denna fästningsbyggnad kunna få någon sak med Ehrensvärd. Denne var en af Hattarnes ypperste och mest inflytelserike ledare samt hade alltid visat sig otillgänglig för hofvets försök att vinna honom. Han hade en talrik personal under sitt befäl och kunde derigenom inverka på många äfven vid riksdagarne, hvarföre hofpartiet gerna ville se honom skild åtminstone från detta befäl. Under det kungliga besöket tog man derföre en noggrann kännedom om fästningsbyggnads-arbetet, och i den berättelse, konungen vid hemkomsten aflät till rådet om sin resa, påstods att den af Ehrensvärd följda planen från början varit felaktig samt att den blifvit utförd illa, utan tillräcklig sparsamhet och riktig beräkning. Ehrensvärd blef ock hemkallad för att förklara sig öfver dessa anmärkningar, hvilket han gjorde så fullständigt och nöjaktigt, att alla anmärkningarna förföllo och han fick återvända med betryggad myndighet samt försedd med nya tillgångar till arbetets fullbordande. Detta Adolf Fredriks försök skadade sålunda icke den, mot hvilken det var riktadt, men väl honom sjelf.
Den allt sedan Adolf Fredriks tillträde till regeringen inträdda spänningen mellan honom och
rådet fortfor, och flera nya anledningar förekommo att underhålla och öka densamma.
Så hade frågan om konungens rätt att tillsätta embeten och tjenster länge varit ett tvisteämne, som under dåvarande förhållanden var af icke ringa vigt. Denna rätts innehafvare kunde nemligen derigenom utöfva ett ganska betydligt inflytande ej blott på adeln, för hvars flertal kronans tjenster voro ett nödvändigt försörjningsmedel, utan äfven på preste- och borgarestånden, bland hvilka likaledes funnos rätt många, för hvilka kronans tjenster kunde vara ett lockelsemedel. Detta hade man ock vid de nya grundlagarnes uppsättande insett och sökt afväga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0271.html
