Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1755, 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt återlemna dem till ständerna, ty »från den stunden hölle hon sig för god att bära dem». Af de juveler, hvilkas uppvisande nu fordrades, hade en del blifvit lemnad till drottningen af Tessin, vid hennes förmälning i Berlin, och det öfriga vid riksdagen 1747. De sistnämndes egenskap af riksjuveler var obestridlig och af drottningen erkänd; men de förra, ehuru vid inköpet 1744 förklarade för riksjuveler samt såsom sådana af Tessin mottagna och efter hans hemkomst redovisade, hade dock ej blifvit till dåvarande prinsessan öfverlemnade på sådant sätt, att denna deras egenskap gjorts för henne tydlig, hvarföre hon betraktade dem såsom sin enskilda egendom och vägrade att låta utskottet med dem taga någon befattning.
Då konungen i detsamma insjuknade, dröjde det en hel månad, innan denna fråga bragtes vidare, men derefter följde en ganska allvarsam skrifvelse från ständerna, hvari det rådande partiets känslor mot drottningen gåfvo sig luft. Der framhölls ock den ringa aktning drottningen visat riksråden och andra embetsmän, det menliga efterdöme deraf intrycktes i prinsarnes unga sinnen, hennes yttranden, att hon ansåge sig för god att hädanefter bära rikets juveler, o. s. v. »Hennes maj:t,» hette det bland annat, »är inkommen i riket att vara eders maj:ts gemål, men icke att öka regeringsbördan», och skrifvelsen slutade med följande ord: »Rikets ständer vilja ingen ändring i eders maj:ts sinnelag för dess gemål, men väl ändring i hennes maj:ts sinnelag för riket. De begära intet högre, än att eders maj:t må ostörd få göra sina undersåtar lyckliga. De vilja vara tacksamme och derföre vilja de, att den, som så nära förenat sin välgång med eders maj:ts, måtte kunna ega deras vördnad och tillgifvenhet. De förtro sig härutinnan till eders maj:ts ömma omsorg, glade att icke behöfva tillgripa de utvägar, hvilka Gud och deras rätt dem eljest tillagt. Eders maj:ts förbindelse med riket är den första och angelägnaste förbindelsen. Riket måste undsättas, och då blifver eders maj:t befriad från många bekymmer.»
Så allvarsam och äfven hotande denna skrifvelse än var, ville drottningen dock ej gifva med sig, utan försvarade sig i en till konungen stäld skrifvelse, som af honom meddelades ständerna mot de henne gjorda tillvitelser och påstod fortfarande de henne i Berlin gifna juvelerna vara hennes enskilda egendom, hvilket framkallade en ny ständernas skrifvelse nästan ännu skarpare än den förra. Under tiden hade drottningen fått de till Tyskland afsända juvelerna tillbaka, och den 3 Juni gaf konungen tillkänna, att inventering af drottningens riksjuveler kunde ega rum, hvarefter äfven Beriner-juvelerna den 22 Juni inventerades och derpå, jemte de öfriga, lemnades till räntekammaren.
Under den förbittring, hvilken denna tvist med drottningen framkallat hos det vid riksdagen rådande partiet, och med särskild anledning tillika af konungens sjukdom föreslog sekreta deputationen, att, i händelse konungen aflede, innan kronprinsen hunnit myndig ålder, skulle, intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
